Nettokostnad (skattefinansierad del: kostnader minus avgifter, statsbidrag och andra intäkter), 2011. Folkmängd 41 329 invånare. Jämförelsegrupp: Pendlingskommun nära storstad.
Kort sagt
Sigtuna hade 2011 43 525 kr per invånare i nettokostnad fördelat på verksamheterna; 92,2 % kärnverksamhet, 1,0 % stöd, 5,4 % frivillig verksamhet. Täckning: 62 av 62 verksamhetsrader har värde.
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), via Offentia. Klassningen är en regelbaserad bedömning med lagrum, och en avvikelse är en signal, aldrig ett fynd.
Den skattefinansierade delen: kostnader minus avgifter, statsbidrag och andra intäkter.
Översikt 2011
Totalt, verksamheterna
43 525 kr
per invånare · 1,8 mdkr totalt
Kärnverksamhet
92,2 %
40 129 kr per invånare
Stödverksamhet
1,0 %
423 kr per invånare
Frivillig verksamhet
5,4 %
2 341 kr per invånare
Ej klassad: 1,5 % (rader som inte kan klassas (t.ex. engångsposter eller blandade rader utan känd dominerande del).)
6,9 % av kostnaden ligger i rader vars klassning är omstridd (se kolumnen Omstridd).
Raderna summerar till källans totalbelopp (inom avrundning).
Täckning: 62 av 62 verksamhetsrader har värde. Saknat räknas aldrig som 0.
Negativa belopp är nettointäkter (intäkterna översteg kostnaderna, t.ex. i affärsverksamhet); de minskar summan och kan ge andelar under 0 eller över 1.
Andel verksamhet utan lagstadgad skyldighet: 5,4 % mot medianen 4,1 % i Pendlingskommun nära storstad.
Var pengarna går
Ytan är kostnaden per verksamhet, grupperad efter betydelseklass. Kärnverksamhet: verksamhet som kommunen eller regionen är skyldig att bedriva enligt lag. Stödverksamhet: styrning och interna stödfunktioner som krävs för kärnverksamheten. Frivillig verksamhet: verksamhet utan lagstadgad skyldighet (befogenhet eller allmän kompetens) – ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan.
Nettokostnad per verksamhet och betydelseklass, Sigtuna 2011Kronor per invånare. Bara verksamhetsrader med positivt belopp; nettointäkter och saknade värden redovisas under diagrammet.
Nettokostnad per verksamhet och betydelseklass, Sigtuna 2011 — datatabell som alternativ till treemap.
Betydelseklass / verksamhet
Kronor per invånare
Kärnverksamhet / Grundskola (440)
9 582
Kärnverksamhet / Förskola (407)
6 129
Kärnverksamhet / Vård och omsorg om äldre (510)
5 285
Kärnverksamhet / Gymnasieskola (450)
4 217
Kärnverksamhet / Insatser enligt LSS/SFB (513)
3 451
Kärnverksamhet / Barn och ungdomsvård (569)
2 112
Kärnverksamhet / Fritidshem (425)
1 491
Kärnverksamhet / Ekonomiskt bistånd (575)
1 457
Kärnverksamhet / Väg- och järnvägsnät, parkering (249)
1 181
Kärnverksamhet / Räddningstjänst (270)
820
Kärnverksamhet / Förskoleklass (435)
755
Kärnverksamhet / Insatser till personer med funktionsnedsättning (ej LSS/SFB) (520)
642
Kärnverksamhet / Parker (250)
463
Kärnverksamhet / Anpassad grundskola (443)
425
Kärnverksamhet / Fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring (215)
388
Kärnverksamhet / Gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning (472)
371
Kärnverksamhet / Bibliotek (320)
300
Kärnverksamhet / Anpassad gymnasieskola (453)
290
Kärnverksamhet / Svenska för invandrare (476)
242
Kärnverksamhet / Vård för vuxna med missbruksproblem (559)
Före 1 mars 2016 skedde mottagandet efter överenskommelser; lagen gäller från 2016.
Markering
Verksamhet
Arbetsmarknadsåtgärder
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Ej klassad
Kronor
25 426 000 kr
Kr per invånare
615 kr
Andel av verksamheterna
1,4 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 1 §
COFOG
04.1 Näringslivsfrågor
Omstridd
Det kommunala aktivitetsansvaret för unga under 20 år (skollagen 29 kap. 9 §) är lagstadgat och kan redovisas här.
Markering
Verksamhet
Rad
Summa
Betydelseklass
Kronor
21 072 000 kr
Kr per invånare
510 kr
Andel av verksamheterna
Status
publicerat
Lagrum
COFOG
Omstridd
Markering
Verksamhet
Rad
Summa
Betydelseklass
Kronor
1 803 788 000 kr
Kr per invånare
43 645 kr
Andel av verksamheterna
Status
publicerat
Lagrum
COFOG
Omstridd
Markering
Verksamhet
Arbetsområden och lokaler
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
130 000 kr
Kr per invånare
3 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 8 §
COFOG
04.1 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Hamnverksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Kommersiell verksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.7 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Bostadsverksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
996 000 kr
Kr per invånare
24 kr
Andel av verksamheterna
0,1 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §; SFS 2000:1383 1 §
COFOG
06.1 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling
Omstridd
Markering
Verksamhet
Flygtrafik
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Buss, bil och spårbundna persontransporter
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2010:1065 2 kap. 1 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
I län där regionen ensam ansvarar för kollektivtrafiken är kommunens egen trafik ett frivilligt åtagande.
Markering
Verksamhet
Sjötrafik
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2010:1065 2 kap. 1 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Som rad 832: beror på ansvarsfördelningen i länet.
Markering
Verksamhet
Elförsörjning och gasförsörjning
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.3 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Fjärrvärmeförsörjning
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.3 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Vattenförsörjning och avloppshantering
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
−1 914 000 kr
Kr per invånare
−46 kr
Andel av verksamheterna
−0,1 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2006:412 6 §
COFOG
06.3 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, 05.2 Miljöskydd
Omstridd
Markering
Verksamhet
Avfallshantering
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
−4 173 000 kr
Kr per invånare
−101 kr
Andel av verksamheterna
−0,2 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 1998:808 15 kap. 12 §
COFOG
05.1 Miljöskydd
Omstridd
Markering
Verksamhet
Rad
Summa
Betydelseklass
Kronor
−4 961 000 kr
Kr per invånare
−120 kr
Andel av verksamheterna
Status
publicerat
Lagrum
COFOG
Omstridd
Markering
Verksamhet
Rad
Summa
Betydelseklass
Kronor
1 798 827 000 kr
Kr per invånare
43 525 kr
Andel av verksamheterna
Status
publicerat
Lagrum
COFOG
Omstridd
71 rader
Jämfört med likvärdiga
Jämförelsegrupp: Pendlingskommun nära storstad (42 i gruppen utom enheten själv; 42 har data för 2011, 42 med alla verksamhetsrader – bara de jämförs). Grupperna är SKR:s kommungruppsindelning enligt RKA / Kolada, hämtad 2026-10-11. Kolada anger inte vilken utgåva av SKR:s indelning (2017 eller 2023) medlemskapen följer. p0lytics återger medlemskapen exakt som Kolada publicerar dem; SKR-koden är en korsreferens på gruppens titel. Dagens grupper används även för tidigare år. Läget anges som median och kvartiler, aldrig som rangordning. En avvikelse visas som signal först när den är större än materialitetsgränsen och gruppen har minst fem jämförbara.
Andel verksamhet utan lagstadgad skyldighet (frivillig verksamhet): 5,4 %; gruppens median 4,1 %, högre än 9 av 10 jämförbara.
Signaler att granska
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Räddningstjänst: 820 kr per invånare, 224 kr mer än medianen (+38 %) i jämförelsegruppen Pendlingskommun nära storstad (42 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Idrotts- och fritidsanläggningar: 1 359 kr per invånare, 621 kr mer än medianen (+84 %) i jämförelsegruppen Pendlingskommun nära storstad (42 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Lägre kostnad än tre av fyra jämförbara
Pedagogisk omsorg: −3 kr per invånare, 224 kr mindre än medianen (−101 %) i jämförelsegruppen Pendlingskommun nära storstad (42 enheter). Låg kostnad kan betyda effektivitet eller lägre ambitionsnivå - det är en signal, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_BELOW_PEER_P25: Kostnaden per invånare är lägre än för tre av fyra jämförbara (under 25:e percentilen) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Lägre kostnad än tre av fyra jämförbara
Vård och omsorg om äldre: 5 285 kr per invånare, 1 609 kr mindre än medianen (−23 %) i jämförelsegruppen Pendlingskommun nära storstad (42 enheter). Låg kostnad kan betyda effektivitet eller lägre ambitionsnivå - det är en signal, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_BELOW_PEER_P25: Kostnaden per invånare är lägre än för tre av fyra jämförbara (under 25:e percentilen) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Barn och ungdomsvård: 2 112 kr per invånare, 873 kr mer än medianen (+71 %) i jämförelsegruppen Pendlingskommun nära storstad (42 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Ekonomiskt bistånd: 1 457 kr per invånare, 644 kr mer än medianen (+79 %) i jämförelsegruppen Pendlingskommun nära storstad (42 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Arbetsmarknadsåtgärder: 615 kr per invånare, 396 kr mer än medianen (+180 %) i jämförelsegruppen Pendlingskommun nära storstad (42 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Större andel verksamhet utan lagstadgad skyldighet än tre av fyra jämförbara
5,4 % av kostnaderna går till verksamheter som klassats som frivilliga (NON_CORE); medianen i Pendlingskommun nära storstad är 4,1 %. Frivillig verksamhet saknar lagstadgad skyldighet (befogenhet eller allmän kompetens) – ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#NON_CORE_SHARE_ABOVE_PEER_P75: Andelen av kostnaderna som går till frivilliga åtaganden (NON_CORE) är högre än för tre av fyra jämförbara.
Klassningen är en bedömning per verksamhetsrad (se regeltabellen); omstridda rader redovisas separat.
Kommuner med stor affärsverksamhet (t.ex. energi, hamn, bostäder) får högre andel frivilligt.
En högre andel kan vara ett medvetet val av kultur-, fritids- eller näringslivssatsningar.
Före 1 mars 2016 skedde mottagandet efter överenskommelser; lagen gäller från 2016.
Markering
Verksamhet
Arbetsmarknadsåtgärder
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Ej klassad
Kronor
25 426 000 kr
Kr per invånare
615 kr
Andel av verksamheterna
1,4 %
Gruppens median, kr/inv
219 kr
Mot medianen, kr/inv
+396 kr
Läge i gruppen
högre än 9 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 1 §
COFOG
04.1 Näringslivsfrågor
Omstridd
Det kommunala aktivitetsansvaret för unga under 20 år (skollagen 29 kap. 9 §) är lagstadgat och kan redovisas här.
Markering
Verksamhet
Arbetsområden och lokaler
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
130 000 kr
Kr per invånare
3 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
+3 kr
Läge i gruppen
högre än 8 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 8 §
COFOG
04.1 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Hamnverksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 4 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Kommersiell verksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 5 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.7 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Bostadsverksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
996 000 kr
Kr per invånare
24 kr
Andel av verksamheterna
0,1 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
+24 kr
Läge i gruppen
högre än 9 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §; SFS 2000:1383 1 §
COFOG
06.1 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling
Omstridd
Markering
Verksamhet
Flygtrafik
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 5 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Buss, bil och spårbundna persontransporter
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 2 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2010:1065 2 kap. 1 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
I län där regionen ensam ansvarar för kollektivtrafiken är kommunens egen trafik ett frivilligt åtagande.
Markering
Verksamhet
Sjötrafik
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 4 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2010:1065 2 kap. 1 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Som rad 832: beror på ansvarsfördelningen i länet.
Markering
Verksamhet
Elförsörjning och gasförsörjning
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 4 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.3 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Fjärrvärmeförsörjning
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 4 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.3 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Vattenförsörjning och avloppshantering
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
−1 914 000 kr
Kr per invånare
−46 kr
Andel av verksamheterna
−0,1 %
Gruppens median, kr/inv
10 kr
Mot medianen, kr/inv
−56 kr
Läge i gruppen
högre än 2 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2006:412 6 §
COFOG
06.3 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, 05.2 Miljöskydd
Omstridd
Markering
Verksamhet
Avfallshantering
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
−4 173 000 kr
Kr per invånare
−101 kr
Andel av verksamheterna
−0,2 %
Gruppens median, kr/inv
−2 kr
Mot medianen, kr/inv
−99 kr
Läge i gruppen
lägre än 9 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 1998:808 15 kap. 12 §
COFOG
05.1 Miljöskydd
Omstridd
62 rader
Utveckling över tid
Kostnad per invånare, Sigtuna och medianen i Pendlingskommun nära storstadLöpande priser. Jämförelsegruppens median beräknas bara över enheter med alla publicerade rader för året; år där enheten själv saknar rader (unit_complete = false) ingår inte i tillväxtjämförelsen. Ett år med saknade rader är en lucka i linjen, inte noll.
Kostnad per invånare, Sigtuna och medianen i Pendlingskommun nära storstad — datatabell som alternativ till linjediagram.
År
Sigtuna
Median Pendlingskommun nära storstad
2011
43 525
42 836
2012
46 129
44 461
2013
46 674
45 215
2014
46 983
46 021
2015
48 239
47 252
2016
48 758
48 489
2017
50 817
50 517
2018
51 012
51 515
2019
51 685
53 777
2020
52 771
54 477
2021
54 512
55 506
2022
54 706
57 652
2023
60 724
62 178
2024
65 064
65 781
2025
63 872
65 680
2006–2011: — för Sigtuna mot — för gruppens median (löpande priser).
Ingen avvikande kostnadsutveckling enligt reglerna.
Kronor per invånare per betydelseklass och år, SigtunaStaplarna är delar av samma helhet (verksamhetsraderna). Ett år med saknade rader redovisas i tabellalternativet; saknat är inte noll.
Kronor per invånare per betydelseklass och år, Sigtuna — datatabell som alternativ till staplat stapeldiagram.
År
Kärnverksamhet
Stödverksamhet
Frivillig verksamhet
Ej klassad
2011
40 129
423
2 341
631
2012
42 022
434
2 384
1 289
2013
43 121
514
2 310
729
2014
43 042
567
2 624
751
2015
43 804
546
2 930
959
2016
44 660
558
2 902
637
2017
46 965
533
2 706
613
2018
47 227
555
2 632
597
2019
48 179
529
2 671
306
2020
49 364
494
2 724
189
2021
50 967
494
2 764
287
2022
50 949
515
2 885
357
2023
56 597
538
3 229
359
2024
60 287
632
3 840
305
2025
59 413
592
3 542
326
Nyckeltal: kostnad mot struktur och kvalitet
Kolada (RKA): kostnad per brukare, nettokostnadsavvikelse mot standardkostnaden (hur mycket mer eller mindre kommunen kostar än dess struktur — ålder, geografi, socioekonomi — motiverar) och kvalitetsmått. Värdet är Koladas; läget i gruppen är Offentias beräkning. Senaste observerade år visas, aldrig ett framskrivet värde.
Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.
Hämtad sida: 22
Nyckeltal från Kolada: kostnad, avvikelse mot standardkostnad och kvalitet
Nyckeltal från Kolada: kostnad, avvikelse mot standardkostnad och kvalitet
Kommunen totalt
Nettokostnadsavvikelse totalt (exkl. LSS), %
N00097
2011
−3
−5,2
högre än 6 av 10 jämförbara
Källa: Kolada (värdet). Jämförelsegruppens median och percentil är p0lytics beräkning på Kolada-data.
Förskola
Kostnad förskola, kr/inskrivet barn
N11008
2011
125 687,7
117 230,6
högre än 8 av 10 jämförbara
Källa: Kolada (värdet). Jämförelsegruppens median och percentil är p0lytics beräkning på Kolada-data.
Folkmängd 31 december per kommun, län och riket, 1991- · Statistiska centralbyrån (SCB) · tabell TAB628Hämtad 2026-10-19, källan uppdaterad 2026-02-24 · licens CC0 1.0 Universal (SCB öppna data) · Källa: SCB
Klassning: regeltabell p0lytics.spending.rs-verksamhet-klassning version 1.1.0 (sha256 cd05e68400ab0321…, granskningsläge ej externt granskad).
Kända begränsningar (5)
Administration, IT och lokaler fördelas i räkenskapssammandraget ut på verksamheterna. SUPPORT-andelen för kommunerna omfattar därför bara den politiska verksamheten och underskattar stödfunktionernas faktiska kostnad.
Klassningen säger vad lagen kräver, inte vad som är rimligt eller nyttigt: att en verksamhet är lagstadgad (CORE) säger inget om vilken kostnadsnivå som är rimlig, och att den saknar lagstadgad skyldighet (NON_CORE: befogenhet eller allmän kompetens) gör den till ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan.
Socialtjänstlagen (2001:453) upphävdes 1 juli 2025 och ersattes av socialtjänstlagen (2025:400); båda anges med giltighetstid.
Lagrummen är verifierade mot gällande text hos Riksdagen (data.riksdagen.se) med tools/verify_spending_legal_basis.py; citatet ska finnas ordagrant i angiven paragraf.
Regionernas serviceverksamheter (940-980) debiteras internt och ingår i källans totalsumma; här visas de separat och räknas inte med i summor och andelar. Avstämningen mot källans totalrad räknar med dem.
Så läser du siffrorna
Kostnaderna kommer från SCB:s räkenskapssammandrag (kommunernas och regionernas egen redovisning per verksamhet). Belopp per invånare delas med folkmängden 31 december samma år.
Betydelseklassen är en bedömning enligt en öppen regel: kärnverksamhet när lagen säger att kommunen eller regionen ”ska”; frivillig verksamhet när det saknas lagstadgad skyldighet (befogenhet, ”får”, eller allmän kompetens) – ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan. Vid tvekan klassas en rad aldrig som frivillig.
Jämförelsen sker mot likvärdiga kommuner (SKR:s kommungrupper enligt Kolada; dagens indelning används även för tidigare år) med median och kvartiler. Bara kommuner med alla verksamhetsrader för året jämförs, och saknas rader för den valda kommunen ges inga signaler. Skillnader kan bero på befolkning, geografi, köp av verksamhet och redovisning — därför signal, aldrig fynd.
Ett saknat värde visas som ”—” med orsak, aldrig som 0. Maskinellt: /v1/p0lytics/kommunekonomi (samma siffror). Regeltabellen kan laddas ner som CSV.