Nettokostnad (skattefinansierad del: kostnader minus avgifter, statsbidrag och andra intäkter), 2012. Folkmängd 89 473 invånare. Jämförelsegrupp: Större stad.
Kort sagt
Södertälje hade 2012 50 797 kr per invånare i nettokostnad fördelat på verksamheterna; 93,6 % kärnverksamhet, 1,1 % stöd, 3,9 % frivillig verksamhet. Täckning: 62 av 62 verksamhetsrader har värde.
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), via Offentia. Klassningen är en regelbaserad bedömning med lagrum, och en avvikelse är en signal, aldrig ett fynd.
Den skattefinansierade delen: kostnader minus avgifter, statsbidrag och andra intäkter.
Översikt 2012
Totalt, verksamheterna
50 797 kr
per invånare · 4,5 mdkr totalt
Kärnverksamhet
93,6 %
47 556 kr per invånare
Stödverksamhet
1,1 %
569 kr per invånare
Frivillig verksamhet
3,9 %
1 973 kr per invånare
Ej klassad: 1,4 % (rader som inte kan klassas (t.ex. engångsposter eller blandade rader utan känd dominerande del).)
5,9 % av kostnaden ligger i rader vars klassning är omstridd (se kolumnen Omstridd).
Raderna summerar till källans totalbelopp (inom avrundning).
Täckning: 62 av 62 verksamhetsrader har värde. Saknat räknas aldrig som 0.
Negativa belopp är nettointäkter (intäkterna översteg kostnaderna, t.ex. i affärsverksamhet); de minskar summan och kan ge andelar under 0 eller över 1.
Andel verksamhet utan lagstadgad skyldighet: 3,9 % mot medianen 5,8 % i Större stad.
Var pengarna går
Ytan är kostnaden per verksamhet, grupperad efter betydelseklass. Kärnverksamhet: verksamhet som kommunen eller regionen är skyldig att bedriva enligt lag. Stödverksamhet: styrning och interna stödfunktioner som krävs för kärnverksamheten. Frivillig verksamhet: verksamhet utan lagstadgad skyldighet (befogenhet eller allmän kompetens) – ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan.
Nettokostnad per verksamhet och betydelseklass, Södertälje 2012Kronor per invånare. Bara verksamhetsrader med positivt belopp; nettointäkter och saknade värden redovisas under diagrammet.
Nettokostnad per verksamhet och betydelseklass, Södertälje 2012 — datatabell som alternativ till treemap.
Betydelseklass / verksamhet
Kronor per invånare
Kärnverksamhet / Grundskola (440)
9 282
Kärnverksamhet / Vård och omsorg om äldre (510)
7 085
Kärnverksamhet / Insatser enligt LSS/SFB (513)
6 368
Kärnverksamhet / Förskola (407)
6 011
Kärnverksamhet / Gymnasieskola (450)
4 208
Kärnverksamhet / Ekonomiskt bistånd (575)
3 670
Kärnverksamhet / Barn och ungdomsvård (569)
2 203
Kärnverksamhet / Insatser till personer med funktionsnedsättning (ej LSS/SFB) (520)
1 885
Kärnverksamhet / Väg- och järnvägsnät, parkering (249)
1 293
Kärnverksamhet / Fritidshem (425)
984
Kärnverksamhet / Vård för vuxna med missbruksproblem (559)
711
Kärnverksamhet / Förskoleklass (435)
599
Kärnverksamhet / Anpassad grundskola (443)
565
Kärnverksamhet / Räddningstjänst (270)
531
Kärnverksamhet / Bibliotek (320)
352
Kärnverksamhet / Anpassad gymnasieskola (453)
321
Kärnverksamhet / Svenska för invandrare (476)
304
Kärnverksamhet / Parker (250)
274
Kärnverksamhet / Gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning (472)
199
Kärnverksamhet / Fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring (215)
Före 1 mars 2016 skedde mottagandet efter överenskommelser; lagen gäller från 2016.
Markering
Verksamhet
Arbetsmarknadsåtgärder
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Ej klassad
Kronor
61 442 000 kr
Kr per invånare
687 kr
Andel av verksamheterna
1,4 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 1 §
COFOG
04.1 Näringslivsfrågor
Omstridd
Det kommunala aktivitetsansvaret för unga under 20 år (skollagen 29 kap. 9 §) är lagstadgat och kan redovisas här.
Markering
Verksamhet
Rad
Summa
Betydelseklass
Kronor
75 835 000 kr
Kr per invånare
848 kr
Andel av verksamheterna
Status
publicerat
Lagrum
COFOG
Omstridd
Markering
Verksamhet
Rad
Summa
Betydelseklass
Kronor
4 565 354 000 kr
Kr per invånare
51 025 kr
Andel av verksamheterna
Status
publicerat
Lagrum
COFOG
Omstridd
Markering
Verksamhet
Arbetsområden och lokaler
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
−13 739 000 kr
Kr per invånare
−154 kr
Andel av verksamheterna
−0,3 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 8 §
COFOG
04.1 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Hamnverksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Kommersiell verksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
−779 000 kr
Kr per invånare
−9 kr
Andel av verksamheterna
−0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.7 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Bostadsverksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
−6 726 000 kr
Kr per invånare
−75 kr
Andel av verksamheterna
−0,1 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §; SFS 2000:1383 1 §
COFOG
06.1 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling
Omstridd
Markering
Verksamhet
Flygtrafik
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Buss, bil och spårbundna persontransporter
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2010:1065 2 kap. 1 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
I län där regionen ensam ansvarar för kollektivtrafiken är kommunens egen trafik ett frivilligt åtagande.
Markering
Verksamhet
Sjötrafik
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2010:1065 2 kap. 1 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Som rad 832: beror på ansvarsfördelningen i länet.
Markering
Verksamhet
Elförsörjning och gasförsörjning
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.3 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Fjärrvärmeförsörjning
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.3 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Vattenförsörjning och avloppshantering
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2006:412 6 §
COFOG
06.3 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, 05.2 Miljöskydd
Omstridd
Markering
Verksamhet
Avfallshantering
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
887 000 kr
Kr per invånare
10 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 1998:808 15 kap. 12 §
COFOG
05.1 Miljöskydd
Omstridd
Markering
Verksamhet
Rad
Summa
Betydelseklass
Kronor
−20 357 000 kr
Kr per invånare
−228 kr
Andel av verksamheterna
Status
publicerat
Lagrum
COFOG
Omstridd
Markering
Verksamhet
Rad
Summa
Betydelseklass
Kronor
4 544 997 000 kr
Kr per invånare
50 797 kr
Andel av verksamheterna
Status
publicerat
Lagrum
COFOG
Omstridd
71 rader
Jämfört med likvärdiga
Jämförelsegrupp: Större stad (22 i gruppen utom enheten själv; 22 har data för 2012, 22 med alla verksamhetsrader – bara de jämförs). Grupperna är SKR:s kommungruppsindelning enligt RKA / Kolada, hämtad 2026-10-11. Kolada anger inte vilken utgåva av SKR:s indelning (2017 eller 2023) medlemskapen följer. p0lytics återger medlemskapen exakt som Kolada publicerar dem; SKR-koden är en korsreferens på gruppens titel. Dagens grupper används även för tidigare år. Läget anges som median och kvartiler, aldrig som rangordning. En avvikelse visas som signal först när den är större än materialitetsgränsen och gruppen har minst fem jämförbara.
Andel verksamhet utan lagstadgad skyldighet (frivillig verksamhet): 3,9 %; gruppens median 5,8 %, lägst i jämförelsegruppen.
Signaler att granska
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Förskola: 6 011 kr per invånare, 598 kr mer än medianen (+11 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Grundskola: 9 282 kr per invånare, 1 312 kr mer än medianen (+16 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Gymnasieskola: 4 208 kr per invånare, 603 kr mer än medianen (+17 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Lägre kostnad än tre av fyra jämförbara
Vård och omsorg om äldre: 7 085 kr per invånare, 1 956 kr mindre än medianen (−22 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Låg kostnad kan betyda effektivitet eller lägre ambitionsnivå - det är en signal, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_BELOW_PEER_P25: Kostnaden per invånare är lägre än för tre av fyra jämförbara (under 25:e percentilen) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Insatser enligt LSS/SFB: 6 368 kr per invånare, 2 025 kr mer än medianen (+47 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Insatser till personer med funktionsnedsättning (ej LSS/SFB): 1 885 kr per invånare, 902 kr mer än medianen (+92 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Lägre kostnad än tre av fyra jämförbara
Färdtjänst/riksfärdtjänst: 4 kr per invånare, 247 kr mindre än medianen (−99 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Låg kostnad kan betyda effektivitet eller lägre ambitionsnivå - det är en signal, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_BELOW_PEER_P25: Kostnaden per invånare är lägre än för tre av fyra jämförbara (under 25:e percentilen) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Barn och ungdomsvård: 2 203 kr per invånare, 548 kr mer än medianen (+33 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Ekonomiskt bistånd: 3 670 kr per invånare, 2 059 kr mer än medianen (+128 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Lägre kostnad än tre av fyra jämförbara
Buss, bil och spårbundna persontransporter: 0 kr per invånare, 228 kr mindre än medianen (−100 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Låg kostnad kan betyda effektivitet eller lägre ambitionsnivå - det är en signal, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_BELOW_PEER_P25: Kostnaden per invånare är lägre än för tre av fyra jämförbara (under 25:e percentilen) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Före 1 mars 2016 skedde mottagandet efter överenskommelser; lagen gäller från 2016.
Markering
Verksamhet
Arbetsmarknadsåtgärder
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Ej klassad
Kronor
61 442 000 kr
Kr per invånare
687 kr
Andel av verksamheterna
1,4 %
Gruppens median, kr/inv
510 kr
Mot medianen, kr/inv
+177 kr
Läge i gruppen
högre än 8 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 1 §
COFOG
04.1 Näringslivsfrågor
Omstridd
Det kommunala aktivitetsansvaret för unga under 20 år (skollagen 29 kap. 9 §) är lagstadgat och kan redovisas här.
Markering
Verksamhet
Arbetsområden och lokaler
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
−13 739 000 kr
Kr per invånare
−154 kr
Andel av verksamheterna
−0,3 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
−154 kr
Läge i gruppen
lägst i jämförelsegruppen
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 8 §
COFOG
04.1 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Hamnverksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 4 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Kommersiell verksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
−779 000 kr
Kr per invånare
−9 kr
Andel av verksamheterna
−0,0 %
Gruppens median, kr/inv
−11 kr
Mot medianen, kr/inv
+2 kr
Läge i gruppen
högre än 5 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.7 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Bostadsverksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
−6 726 000 kr
Kr per invånare
−75 kr
Andel av verksamheterna
−0,1 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
−75 kr
Läge i gruppen
högre än 1 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §; SFS 2000:1383 1 §
COFOG
06.1 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling
Omstridd
Markering
Verksamhet
Flygtrafik
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 2 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Buss, bil och spårbundna persontransporter
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
228 kr
Mot medianen, kr/inv
−228 kr
Läge i gruppen
lägre än 9 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2010:1065 2 kap. 1 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
I län där regionen ensam ansvarar för kollektivtrafiken är kommunens egen trafik ett frivilligt åtagande.
Markering
Verksamhet
Sjötrafik
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 4 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2010:1065 2 kap. 1 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Som rad 832: beror på ansvarsfördelningen i länet.
Markering
Verksamhet
Elförsörjning och gasförsörjning
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 4 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.3 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Fjärrvärmeförsörjning
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 4 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.3 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Vattenförsörjning och avloppshantering
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 4 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2006:412 6 §
COFOG
06.3 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, 05.2 Miljöskydd
Omstridd
Markering
Verksamhet
Avfallshantering
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
887 000 kr
Kr per invånare
10 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
+10 kr
Läge i gruppen
högre än 8 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 1998:808 15 kap. 12 §
COFOG
05.1 Miljöskydd
Omstridd
62 rader
Utveckling över tid
Kostnad per invånare, Södertälje och medianen i Större stadLöpande priser. Jämförelsegruppens median beräknas bara över enheter med alla publicerade rader för året; år där enheten själv saknar rader (unit_complete = false) ingår inte i tillväxtjämförelsen. Ett år med saknade rader är en lucka i linjen, inte noll.
Kostnad per invånare, Södertälje och medianen i Större stad — datatabell som alternativ till linjediagram.
År
Södertälje
Median Större stad
2011
48 287
45 906
2012
50 797
46 510
2013
50 311
47 145
2014
51 298
48 997
2015
52 927
50 262
2016
52 532
50 790
2017
52 848
52 471
2018
55 502
54 568
2019
57 459
56 621
2020
57 577
56 907
2021
58 152
58 552
2022
61 018
60 719
2023
67 143
65 972
2024
68 774
68 460
2025
70 163
70 196
2007–2012: — för Södertälje mot — för gruppens median (löpande priser).
Ingen avvikande kostnadsutveckling enligt reglerna.
Kronor per invånare per betydelseklass och år, SödertäljeStaplarna är delar av samma helhet (verksamhetsraderna). Ett år med saknade rader redovisas i tabellalternativet; saknat är inte noll.
Kronor per invånare per betydelseklass och år, Södertälje — datatabell som alternativ till staplat stapeldiagram.
År
Kärnverksamhet
Stödverksamhet
Frivillig verksamhet
Ej klassad
2011
44 999
596
2 016
677
2012
47 556
569
1 973
700
2013
47 456
541
1 921
393
2014
48 277
586
2 006
429
2015
49 486
616
2 263
562
2016
48 968
674
2 238
652
2017
49 368
706
2 276
499
2018
51 637
624
2 410
831
2019
53 483
708
2 691
577
2020
53 786
610
2 703
478
2021
54 135
595
2 890
531
2022
56 911
689
2 918
500
2023
62 220
715
3 665
544
2024
63 648
818
3 885
424
2025
64 806
786
4 095
476
Nyckeltal: kostnad mot struktur och kvalitet
Kolada (RKA): kostnad per brukare, nettokostnadsavvikelse mot standardkostnaden (hur mycket mer eller mindre kommunen kostar än dess struktur — ålder, geografi, socioekonomi — motiverar) och kvalitetsmått. Värdet är Koladas; läget i gruppen är Offentias beräkning. Senaste observerade år visas, aldrig ett framskrivet värde.
Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.
Hämtad sida: 22
Nyckeltal från Kolada: kostnad, avvikelse mot standardkostnad och kvalitet
Nyckeltal från Kolada: kostnad, avvikelse mot standardkostnad och kvalitet
Kommunen totalt
Nettokostnadsavvikelse totalt (exkl. LSS), %
N00097
2012
−2,2
1
högre än 2 av 10 jämförbara
Källa: Kolada (värdet). Jämförelsegruppens median och percentil är p0lytics beräkning på Kolada-data.
Förskola
Kostnad förskola, kr/inskrivet barn
N11008
2012
128 647,1
125 058,5
högre än 6 av 10 jämförbara
Källa: Kolada (värdet). Jämförelsegruppens median och percentil är p0lytics beräkning på Kolada-data.
Folkmängd 31 december per kommun, län och riket, 1991- · Statistiska centralbyrån (SCB) · tabell TAB628Hämtad 2026-10-19, källan uppdaterad 2026-02-24 · licens CC0 1.0 Universal (SCB öppna data) · Källa: SCB
Klassning: regeltabell p0lytics.spending.rs-verksamhet-klassning version 1.1.0 (sha256 cd05e68400ab0321…, granskningsläge ej externt granskad).
Kända begränsningar (5)
Administration, IT och lokaler fördelas i räkenskapssammandraget ut på verksamheterna. SUPPORT-andelen för kommunerna omfattar därför bara den politiska verksamheten och underskattar stödfunktionernas faktiska kostnad.
Klassningen säger vad lagen kräver, inte vad som är rimligt eller nyttigt: att en verksamhet är lagstadgad (CORE) säger inget om vilken kostnadsnivå som är rimlig, och att den saknar lagstadgad skyldighet (NON_CORE: befogenhet eller allmän kompetens) gör den till ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan.
Socialtjänstlagen (2001:453) upphävdes 1 juli 2025 och ersattes av socialtjänstlagen (2025:400); båda anges med giltighetstid.
Lagrummen är verifierade mot gällande text hos Riksdagen (data.riksdagen.se) med tools/verify_spending_legal_basis.py; citatet ska finnas ordagrant i angiven paragraf.
Regionernas serviceverksamheter (940-980) debiteras internt och ingår i källans totalsumma; här visas de separat och räknas inte med i summor och andelar. Avstämningen mot källans totalrad räknar med dem.
Så läser du siffrorna
Kostnaderna kommer från SCB:s räkenskapssammandrag (kommunernas och regionernas egen redovisning per verksamhet). Belopp per invånare delas med folkmängden 31 december samma år.
Betydelseklassen är en bedömning enligt en öppen regel: kärnverksamhet när lagen säger att kommunen eller regionen ”ska”; frivillig verksamhet när det saknas lagstadgad skyldighet (befogenhet, ”får”, eller allmän kompetens) – ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan. Vid tvekan klassas en rad aldrig som frivillig.
Jämförelsen sker mot likvärdiga kommuner (SKR:s kommungrupper enligt Kolada; dagens indelning används även för tidigare år) med median och kvartiler. Bara kommuner med alla verksamhetsrader för året jämförs, och saknas rader för den valda kommunen ges inga signaler. Skillnader kan bero på befolkning, geografi, köp av verksamhet och redovisning — därför signal, aldrig fynd.
Ett saknat värde visas som ”—” med orsak, aldrig som 0. Maskinellt: /v1/p0lytics/kommunekonomi (samma siffror). Regeltabellen kan laddas ner som CSV.