Nettokostnad (skattefinansierad del: kostnader minus avgifter, statsbidrag och andra intäkter), 2025. Folkmängd 106 789 invånare. Jämförelsegrupp: Större stad.
Kort sagt
Eskilstuna hade 2025 77 229 kr per invånare i nettokostnad fördelat på verksamheterna; 91,8 % kärnverksamhet, 0,9 % stöd, 5,5 % frivillig verksamhet. Täckning: 62 av 62 verksamhetsrader har värde.
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), via Offentia. Klassningen är en regelbaserad bedömning med lagrum, och en avvikelse är en signal, aldrig ett fynd.
Den skattefinansierade delen: kostnader minus avgifter, statsbidrag och andra intäkter.
Översikt 2025
Totalt, verksamheterna
77 229 kr
per invånare · 8,2 mdkr totalt
Kärnverksamhet
91,8 %
70 920 kr per invånare
Stödverksamhet
0,9 %
671 kr per invånare
Frivillig verksamhet
5,5 %
4 266 kr per invånare
Ej klassad: 1,8 % (rader som inte kan klassas (t.ex. engångsposter eller blandade rader utan känd dominerande del).)
7,9 % av kostnaden ligger i rader vars klassning är omstridd (se kolumnen Omstridd).
Raderna summerar till källans totalbelopp (inom avrundning).
Täckning: 62 av 62 verksamhetsrader har värde. Saknat räknas aldrig som 0.
Negativa belopp är nettointäkter (intäkterna översteg kostnaderna, t.ex. i affärsverksamhet); de minskar summan och kan ge andelar under 0 eller över 1.
Var pengarna går
Ytan är kostnaden per verksamhet, grupperad efter betydelseklass. Kärnverksamhet: verksamhet som kommunen eller regionen är skyldig att bedriva enligt lag. Stödverksamhet: styrning och interna stödfunktioner som krävs för kärnverksamheten. Frivillig verksamhet: verksamhet utan lagstadgad skyldighet (befogenhet eller allmän kompetens) – ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan.
Nettokostnad per verksamhet och betydelseklass, Eskilstuna 2025Kronor per invånare. Bara verksamhetsrader med positivt belopp; nettointäkter och saknade värden redovisas under diagrammet.
Nettokostnad per verksamhet och betydelseklass, Eskilstuna 2025 — datatabell som alternativ till treemap.
Betydelseklass / verksamhet
Kronor per invånare
Kärnverksamhet / Vård och omsorg om äldre (510)
14 606
Kärnverksamhet / Grundskola (440)
14 295
Kärnverksamhet / Förskola (407)
7 884
Kärnverksamhet / Insatser enligt LSS/SFB (513)
7 108
Kärnverksamhet / Gymnasieskola (450)
5 011
Kärnverksamhet / Barn och ungdomsvård (569)
4 335
Kärnverksamhet / Ekonomiskt bistånd (575)
2 625
Kärnverksamhet / Insatser till personer med funktionsnedsättning (ej LSS/SFB) (520)
2 191
Kärnverksamhet / Väg- och järnvägsnät, parkering (249)
1 756
Kärnverksamhet / Anpassad grundskola (443)
1 488
Kärnverksamhet / Fritidshem (425)
1 346
Kärnverksamhet / Vård för vuxna med missbruksproblem (559)
1 261
Kärnverksamhet / Buss, bil och spårbundna persontransporter (832)
1 248
Kärnverksamhet / Räddningstjänst (270)
867
Kärnverksamhet / Gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning (472)
Kronor per invånare per betydelseklass och år, EskilstunaStaplarna är delar av samma helhet (verksamhetsraderna). Ett år med saknade rader redovisas i tabellalternativet; saknat är inte noll.
Kronor per invånare per betydelseklass och år, Eskilstuna — datatabell som alternativ till staplat stapeldiagram.
År
Kärnverksamhet
Stödverksamhet
Frivillig verksamhet
Ej klassad
2011
42 458
567
2 362
684
2012
44 395
487
1 974
818
2013
45 631
477
2 492
1 215
2014
47 152
563
2 687
1 273
2015
49 114
536
2 789
1 143
2016
50 236
551
2 775
1 309
2017
51 872
512
3 263
1 288
2018
55 495
582
3 490
1 312
2019
57 607
633
2 915
1 091
2020
58 885
540
3 741
1 018
2021
60 452
554
3 737
1 081
2022
63 430
651
3 890
1 225
2023
69 319
683
3 893
1 343
2024
69 658
689
4 023
1 378
2025
70 920
671
4 266
1 372
Nyckeltal: kostnad mot struktur och kvalitet
Kolada (RKA): kostnad per brukare, nettokostnadsavvikelse mot standardkostnaden (hur mycket mer eller mindre kommunen kostar än dess struktur — ålder, geografi, socioekonomi — motiverar) och kvalitetsmått. Värdet är Koladas; läget i gruppen är Offentias beräkning. Senaste observerade år visas, aldrig ett framskrivet värde.
Nyckeltalen kunde inte hämtas
Källan begränsade takten (för många anrop i följd). Försök igen om en stund; värdet är okänt, inte noll.
Folkmängd 31 december per kommun, län och riket, 1991- · Statistiska centralbyrån (SCB) · tabell TAB628Hämtad 2026-10-19, källan uppdaterad 2026-02-24 · licens CC0 1.0 Universal (SCB öppna data) · Källa: SCB
Klassning: regeltabell p0lytics.spending.rs-verksamhet-klassning version 1.1.0 (sha256 cd05e68400ab0321…, granskningsläge ej externt granskad).
Kända begränsningar (5)
Administration, IT och lokaler fördelas i räkenskapssammandraget ut på verksamheterna. SUPPORT-andelen för kommunerna omfattar därför bara den politiska verksamheten och underskattar stödfunktionernas faktiska kostnad.
Klassningen säger vad lagen kräver, inte vad som är rimligt eller nyttigt: att en verksamhet är lagstadgad (CORE) säger inget om vilken kostnadsnivå som är rimlig, och att den saknar lagstadgad skyldighet (NON_CORE: befogenhet eller allmän kompetens) gör den till ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan.
Socialtjänstlagen (2001:453) upphävdes 1 juli 2025 och ersattes av socialtjänstlagen (2025:400); båda anges med giltighetstid.
Lagrummen är verifierade mot gällande text hos Riksdagen (data.riksdagen.se) med tools/verify_spending_legal_basis.py; citatet ska finnas ordagrant i angiven paragraf.
Regionernas serviceverksamheter (940-980) debiteras internt och ingår i källans totalsumma; här visas de separat och räknas inte med i summor och andelar. Avstämningen mot källans totalrad räknar med dem.
Så läser du siffrorna
Kostnaderna kommer från SCB:s räkenskapssammandrag (kommunernas och regionernas egen redovisning per verksamhet). Belopp per invånare delas med folkmängden 31 december samma år.
Betydelseklassen är en bedömning enligt en öppen regel: kärnverksamhet när lagen säger att kommunen eller regionen ”ska”; frivillig verksamhet när det saknas lagstadgad skyldighet (befogenhet, ”får”, eller allmän kompetens) – ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan. Vid tvekan klassas en rad aldrig som frivillig.
Jämförelsen sker mot likvärdiga kommuner (SKR:s kommungrupper enligt Kolada; dagens indelning används även för tidigare år) med median och kvartiler. Bara kommuner med alla verksamhetsrader för året jämförs, och saknas rader för den valda kommunen ges inga signaler. Skillnader kan bero på befolkning, geografi, köp av verksamhet och redovisning — därför signal, aldrig fynd.
Ett saknat värde visas som ”—” med orsak, aldrig som 0. Maskinellt: /v1/p0lytics/kommunekonomi (samma siffror). Regeltabellen kan laddas ner som CSV.