Nettokostnad (skattefinansierad del: kostnader minus avgifter, statsbidrag och andra intäkter), 2025. Folkmängd 8 115 invånare. Jämförelsegrupp: Pendlingskommun nära större stad.
Kort sagt
Lessebo hade 2025 80 282 kr per invånare i nettokostnad fördelat på verksamheterna; 93,8 % kärnverksamhet, 1,6 % stöd, 3,7 % frivillig verksamhet. Täckning: 62 av 62 verksamhetsrader har värde.
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), via Offentia. Klassningen är en regelbaserad bedömning med lagrum, och en avvikelse är en signal, aldrig ett fynd.
Den skattefinansierade delen: kostnader minus avgifter, statsbidrag och andra intäkter.
Översikt 2025
Totalt, verksamheterna
80 282 kr
per invånare · 651,5 mnkr totalt
Kärnverksamhet
93,8 %
75 308 kr per invånare
Stödverksamhet
1,6 %
1 286 kr per invånare
Frivillig verksamhet
3,7 %
3 000 kr per invånare
Ej klassad: 0,9 % (rader som inte kan klassas (t.ex. engångsposter eller blandade rader utan känd dominerande del).)
4,2 % av kostnaden ligger i rader vars klassning är omstridd (se kolumnen Omstridd).
Raderna summerar till källans totalbelopp (inom avrundning).
Täckning: 62 av 62 verksamhetsrader har värde. Saknat räknas aldrig som 0.
Negativa belopp är nettointäkter (intäkterna översteg kostnaderna, t.ex. i affärsverksamhet); de minskar summan och kan ge andelar under 0 eller över 1.
Var pengarna går
Ytan är kostnaden per verksamhet, grupperad efter betydelseklass. Kärnverksamhet: verksamhet som kommunen eller regionen är skyldig att bedriva enligt lag. Stödverksamhet: styrning och interna stödfunktioner som krävs för kärnverksamheten. Frivillig verksamhet: verksamhet utan lagstadgad skyldighet (befogenhet eller allmän kompetens) – ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan.
Nettokostnad per verksamhet och betydelseklass, Lessebo 2025Kronor per invånare. Bara verksamhetsrader med positivt belopp; nettointäkter och saknade värden redovisas under diagrammet.
Nettokostnad per verksamhet och betydelseklass, Lessebo 2025 — datatabell som alternativ till treemap.
Betydelseklass / verksamhet
Kronor per invånare
Kärnverksamhet / Grundskola (440)
17 345
Kärnverksamhet / Vård och omsorg om äldre (510)
16 282
Kärnverksamhet / Förskola (407)
8 468
Kärnverksamhet / Insatser enligt LSS/SFB (513)
8 032
Kärnverksamhet / Gymnasieskola (450)
7 118
Kärnverksamhet / Barn och ungdomsvård (569)
3 125
Kärnverksamhet / Anpassad grundskola (443)
2 238
Kärnverksamhet / Räddningstjänst (270)
1 672
Kärnverksamhet / Ekonomiskt bistånd (575)
1 584
Kärnverksamhet / Väg- och järnvägsnät, parkering (249)
1 532
Kärnverksamhet / Fritidshem (425)
1 428
Kärnverksamhet / Förskoleklass (435)
911
Kärnverksamhet / Anpassad gymnasieskola (453)
813
Kärnverksamhet / Bibliotek (320)
804
Kärnverksamhet / Svenska för invandrare (476)
670
Kärnverksamhet / Vård för vuxna med missbruksproblem (559)
662
Kärnverksamhet / Insatser till personer med funktionsnedsättning (ej LSS/SFB) (520)
658
Kärnverksamhet / Parker (250)
605
Kärnverksamhet / Fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring (215)
441
Kärnverksamhet / Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning (261)
411
Kärnverksamhet / Färdtjänst/riksfärdtjänst (530)
388
Kärnverksamhet / Vattenförsörjning och avloppshantering (865)
168
Kärnverksamhet / Familjerätt och familjerådgivning (585)
Kronor per invånare per betydelseklass och år, LesseboStaplarna är delar av samma helhet (verksamhetsraderna). Ett år med saknade rader redovisas i tabellalternativet; saknat är inte noll.
Kronor per invånare per betydelseklass och år, Lessebo — datatabell som alternativ till staplat stapeldiagram.
År
Kärnverksamhet
Stödverksamhet
Frivillig verksamhet
Ej klassad
2011
44 861
777
2 160
241
2012
47 423
778
2 379
366
2013
45 894
777
2 267
423
2014
44 683
875
2 091
462
2015
45 405
836
2 167
449
2016
45 959
769
2 081
534
2017
48 785
838
2 279
450
2018
55 114
921
2 311
245
2019
58 543
1 191
2 381
355
2020
61 989
1 185
2 290
636
2021
64 002
1 082
2 218
710
2022
65 389
1 153
2 580
796
2023
69 764
1 189
2 603
749
2024
77 510
1 299
3 238
753
2025
75 308
1 286
3 000
688
Nyckeltal: kostnad mot struktur och kvalitet
Kolada (RKA): kostnad per brukare, nettokostnadsavvikelse mot standardkostnaden (hur mycket mer eller mindre kommunen kostar än dess struktur — ålder, geografi, socioekonomi — motiverar) och kvalitetsmått. Värdet är Koladas; läget i gruppen är Offentias beräkning. Senaste observerade år visas, aldrig ett framskrivet värde.
Nyckeltalen kunde inte hämtas
Källan begränsade takten (för många anrop i följd). Försök igen om en stund; värdet är okänt, inte noll.
Folkmängd 31 december per kommun, län och riket, 1991- · Statistiska centralbyrån (SCB) · tabell TAB628Hämtad 2026-10-19, källan uppdaterad 2026-02-24 · licens CC0 1.0 Universal (SCB öppna data) · Källa: SCB
Klassning: regeltabell p0lytics.spending.rs-verksamhet-klassning version 1.1.0 (sha256 cd05e68400ab0321…, granskningsläge ej externt granskad).
Kända begränsningar (5)
Administration, IT och lokaler fördelas i räkenskapssammandraget ut på verksamheterna. SUPPORT-andelen för kommunerna omfattar därför bara den politiska verksamheten och underskattar stödfunktionernas faktiska kostnad.
Klassningen säger vad lagen kräver, inte vad som är rimligt eller nyttigt: att en verksamhet är lagstadgad (CORE) säger inget om vilken kostnadsnivå som är rimlig, och att den saknar lagstadgad skyldighet (NON_CORE: befogenhet eller allmän kompetens) gör den till ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan.
Socialtjänstlagen (2001:453) upphävdes 1 juli 2025 och ersattes av socialtjänstlagen (2025:400); båda anges med giltighetstid.
Lagrummen är verifierade mot gällande text hos Riksdagen (data.riksdagen.se) med tools/verify_spending_legal_basis.py; citatet ska finnas ordagrant i angiven paragraf.
Regionernas serviceverksamheter (940-980) debiteras internt och ingår i källans totalsumma; här visas de separat och räknas inte med i summor och andelar. Avstämningen mot källans totalrad räknar med dem.
Så läser du siffrorna
Kostnaderna kommer från SCB:s räkenskapssammandrag (kommunernas och regionernas egen redovisning per verksamhet). Belopp per invånare delas med folkmängden 31 december samma år.
Betydelseklassen är en bedömning enligt en öppen regel: kärnverksamhet när lagen säger att kommunen eller regionen ”ska”; frivillig verksamhet när det saknas lagstadgad skyldighet (befogenhet, ”får”, eller allmän kompetens) – ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan. Vid tvekan klassas en rad aldrig som frivillig.
Jämförelsen sker mot likvärdiga kommuner (SKR:s kommungrupper enligt Kolada; dagens indelning används även för tidigare år) med median och kvartiler. Bara kommuner med alla verksamhetsrader för året jämförs, och saknas rader för den valda kommunen ges inga signaler. Skillnader kan bero på befolkning, geografi, köp av verksamhet och redovisning — därför signal, aldrig fynd.
Ett saknat värde visas som ”—” med orsak, aldrig som 0. Maskinellt: /v1/p0lytics/kommunekonomi (samma siffror). Regeltabellen kan laddas ner som CSV.