Nettokostnad (skattefinansierad del: kostnader minus avgifter, statsbidrag och andra intäkter), 2025. Folkmängd 161 240 invånare. Jämförelsegrupp: Större stad.
Kort sagt
Västerås hade 2025 67 512 kr per invånare i nettokostnad fördelat på verksamheterna; 92,7 % kärnverksamhet, 0,8 % stöd, 5,2 % frivillig verksamhet. Täckning: 62 av 62 verksamhetsrader har värde.
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), via Offentia. Klassningen är en regelbaserad bedömning med lagrum, och en avvikelse är en signal, aldrig ett fynd.
Den skattefinansierade delen: kostnader minus avgifter, statsbidrag och andra intäkter.
Översikt 2025
Totalt, verksamheterna
67 512 kr
per invånare · 10,9 mdkr totalt
Kärnverksamhet
92,7 %
62 553 kr per invånare
Stödverksamhet
0,8 %
566 kr per invånare
Frivillig verksamhet
5,2 %
3 508 kr per invånare
Ej klassad: 1,3 % (rader som inte kan klassas (t.ex. engångsposter eller blandade rader utan känd dominerande del).)
8,2 % av kostnaden ligger i rader vars klassning är omstridd (se kolumnen Omstridd).
Raderna summerar till källans totalbelopp (inom avrundning).
Täckning: 62 av 62 verksamhetsrader har värde. Saknat räknas aldrig som 0.
Negativa belopp är nettointäkter (intäkterna översteg kostnaderna, t.ex. i affärsverksamhet); de minskar summan och kan ge andelar under 0 eller över 1.
Andel verksamhet utan lagstadgad skyldighet: 5,2 % mot medianen 5,8 % i Större stad.
Var pengarna går
Ytan är kostnaden per verksamhet, grupperad efter betydelseklass. Kärnverksamhet: verksamhet som kommunen eller regionen är skyldig att bedriva enligt lag. Stödverksamhet: styrning och interna stödfunktioner som krävs för kärnverksamheten. Frivillig verksamhet: verksamhet utan lagstadgad skyldighet (befogenhet eller allmän kompetens) – ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan.
Nettokostnad per verksamhet och betydelseklass, Västerås 2025Kronor per invånare. Bara verksamhetsrader med positivt belopp; nettointäkter och saknade värden redovisas under diagrammet.
Nettokostnad per verksamhet och betydelseklass, Västerås 2025 — datatabell som alternativ till treemap.
Betydelseklass / verksamhet
Kronor per invånare
Kärnverksamhet / Grundskola (440)
13 367
Kärnverksamhet / Vård och omsorg om äldre (510)
11 943
Kärnverksamhet / Förskola (407)
7 576
Kärnverksamhet / Insatser enligt LSS/SFB (513)
5 835
Kärnverksamhet / Gymnasieskola (450)
4 870
Kärnverksamhet / Barn och ungdomsvård (569)
2 826
Kärnverksamhet / Ekonomiskt bistånd (575)
1 695
Kärnverksamhet / Fritidshem (425)
1 623
Kärnverksamhet / Buss, bil och spårbundna persontransporter (832)
1 417
Kärnverksamhet / Insatser till personer med funktionsnedsättning (ej LSS/SFB) (520)
1 399
Kärnverksamhet / Väg- och järnvägsnät, parkering (249)
1 385
Kärnverksamhet / Vård för vuxna med missbruksproblem (559)
1 277
Kärnverksamhet / Förskoleklass (435)
1 135
Kärnverksamhet / Anpassad grundskola (443)
986
Kärnverksamhet / Räddningstjänst (270)
796
Kärnverksamhet / Färdtjänst/riksfärdtjänst (530)
608
Kärnverksamhet / Parker (250)
586
Kärnverksamhet / Bibliotek (320)
485
Kärnverksamhet / Anpassad gymnasieskola (453)
480
Kärnverksamhet / Övriga insatser till vuxna (571)
419
Kärnverksamhet / Fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring (215)
330
Kärnverksamhet / Gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning (472)
287
Kärnverksamhet / Svenska för invandrare (476)
252
Kärnverksamhet / Pedagogisk omsorg (412)
252
Kärnverksamhet / Totalförsvar och samhällsskydd (275)
159
Kärnverksamhet / Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning (261)
Före 1 mars 2016 skedde mottagandet efter överenskommelser; lagen gäller från 2016.
Markering
Verksamhet
Arbetsmarknadsåtgärder
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Ej klassad
Kronor
125 514 000 kr
Kr per invånare
778 kr
Andel av verksamheterna
1,2 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 1 §
COFOG
04.1 Näringslivsfrågor
Omstridd
Det kommunala aktivitetsansvaret för unga under 20 år (skollagen 29 kap. 9 §) är lagstadgat och kan redovisas här.
Markering
Verksamhet
Rad
Summa
Betydelseklass
Kronor
120 417 000 kr
Kr per invånare
747 kr
Andel av verksamheterna
Status
publicerat
Lagrum
COFOG
Omstridd
Markering
Verksamhet
Rad
Summa
Betydelseklass
Kronor
10 670 843 000 kr
Kr per invånare
66 180 kr
Andel av verksamheterna
Status
publicerat
Lagrum
COFOG
Omstridd
Markering
Verksamhet
Arbetsområden och lokaler
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
19 947 000 kr
Kr per invånare
124 kr
Andel av verksamheterna
0,2 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 8 §
COFOG
04.1 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Hamnverksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
327 000 kr
Kr per invånare
2 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Kommersiell verksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
−53 341 000 kr
Kr per invånare
−331 kr
Andel av verksamheterna
−0,5 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.7 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Bostadsverksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
10 242 000 kr
Kr per invånare
64 kr
Andel av verksamheterna
0,1 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §; SFS 2000:1383 1 §
COFOG
06.1 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling
Omstridd
Markering
Verksamhet
Flygtrafik
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
9 004 000 kr
Kr per invånare
56 kr
Andel av verksamheterna
0,1 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Buss, bil och spårbundna persontransporter
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
228 538 000 kr
Kr per invånare
1 417 kr
Andel av verksamheterna
2,1 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2010:1065 2 kap. 1 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
I län där regionen ensam ansvarar för kollektivtrafiken är kommunens egen trafik ett frivilligt åtagande.
Markering
Verksamhet
Sjötrafik
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
87 000 kr
Kr per invånare
1 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2010:1065 2 kap. 1 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Som rad 832: beror på ansvarsfördelningen i länet.
Markering
Verksamhet
Elförsörjning och gasförsörjning
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.3 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Fjärrvärmeförsörjning
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.3 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Vattenförsörjning och avloppshantering
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2006:412 6 §
COFOG
06.3 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, 05.2 Miljöskydd
Omstridd
Markering
Verksamhet
Avfallshantering
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
−36 000 kr
Kr per invånare
−0 kr
Andel av verksamheterna
−0,0 %
Status
publicerat
Lagrum
SFS 1998:808 15 kap. 12 §
COFOG
05.1 Miljöskydd
Omstridd
Markering
Verksamhet
Rad
Summa
Betydelseklass
Kronor
214 769 000 kr
Kr per invånare
1 332 kr
Andel av verksamheterna
Status
publicerat
Lagrum
COFOG
Omstridd
Markering
Verksamhet
Rad
Summa
Betydelseklass
Kronor
10 885 612 000 kr
Kr per invånare
67 512 kr
Andel av verksamheterna
Status
publicerat
Lagrum
COFOG
Omstridd
71 rader
Jämfört med likvärdiga
Jämförelsegrupp: Större stad (22 i gruppen utom enheten själv; 22 har data för 2025, 22 med alla verksamhetsrader – bara de jämförs). Grupperna är SKR:s kommungruppsindelning enligt RKA / Kolada, hämtad 2026-10-11. Kolada anger inte vilken utgåva av SKR:s indelning (2017 eller 2023) medlemskapen följer. p0lytics återger medlemskapen exakt som Kolada publicerar dem; SKR-koden är en korsreferens på gruppens titel. Dagens grupper används även för tidigare år. Läget anges som median och kvartiler, aldrig som rangordning. En avvikelse visas som signal först när den är större än materialitetsgränsen och gruppen har minst fem jämförbara.
Andel verksamhet utan lagstadgad skyldighet (frivillig verksamhet): 5,2 %; gruppens median 5,8 %, högre än 3 av 10 jämförbara.
Signaler att granska
Signal — inte ett fynd · Lägre kostnad än tre av fyra jämförbara
Fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring: 330 kr per invånare, 449 kr mindre än medianen (−58 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Låg kostnad kan betyda effektivitet eller lägre ambitionsnivå - det är en signal, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_BELOW_PEER_P25: Kostnaden per invånare är lägre än för tre av fyra jämförbara (under 25:e percentilen) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Lägre kostnad än tre av fyra jämförbara
Väg- och järnvägsnät, parkering: 1 385 kr per invånare, 419 kr mindre än medianen (−23 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Låg kostnad kan betyda effektivitet eller lägre ambitionsnivå - det är en signal, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_BELOW_PEER_P25: Kostnaden per invånare är lägre än för tre av fyra jämförbara (under 25:e percentilen) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Pedagogisk omsorg: 252 kr per invånare, 227 kr mer än medianen (+916 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Förskoleklass: 1 135 kr per invånare, 283 kr mer än medianen (+33 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Lägre kostnad än tre av fyra jämförbara
Vård och omsorg om äldre: 11 943 kr per invånare, 1 526 kr mindre än medianen (−11 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Låg kostnad kan betyda effektivitet eller lägre ambitionsnivå - det är en signal, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_BELOW_PEER_P25: Kostnaden per invånare är lägre än för tre av fyra jämförbara (under 25:e percentilen) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Lägre kostnad än tre av fyra jämförbara
Insatser enligt LSS/SFB: 5 835 kr per invånare, 1 537 kr mindre än medianen (−21 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Låg kostnad kan betyda effektivitet eller lägre ambitionsnivå - det är en signal, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_BELOW_PEER_P25: Kostnaden per invånare är lägre än för tre av fyra jämförbara (under 25:e percentilen) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Färdtjänst/riksfärdtjänst: 608 kr per invånare, 228 kr mer än medianen (+60 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Vård för vuxna med missbruksproblem: 1 277 kr per invånare, 344 kr mer än medianen (+37 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Lägre kostnad än tre av fyra jämförbara
Barn och ungdomsvård: 2 826 kr per invånare, 397 kr mindre än medianen (−12 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Låg kostnad kan betyda effektivitet eller lägre ambitionsnivå - det är en signal, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_BELOW_PEER_P25: Kostnaden per invånare är lägre än för tre av fyra jämförbara (under 25:e percentilen) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Lägre kostnad än tre av fyra jämförbara
Kommersiell verksamhet: −331 kr per invånare, 272 kr mindre än medianen (−463 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Låg kostnad kan betyda effektivitet eller lägre ambitionsnivå - det är en signal, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_BELOW_PEER_P25: Kostnaden per invånare är lägre än för tre av fyra jämförbara (under 25:e percentilen) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Signal — inte ett fynd · Högre kostnad än tre av fyra jämförbara
Buss, bil och spårbundna persontransporter: 1 417 kr per invånare, 1 329 kr mer än medianen (+1506 %) i jämförelsegruppen Större stad (22 enheter). Det är en signal att granska, inte ett fynd.
Regel, möjliga förklaringar och källor
Regel spend-eff/1.1#COST_ABOVE_PEER_P75: Kostnaden per invånare är högre än för tre av fyra jämförbara (över gruppens 75:e percentil) och skillnaden mot medianen är minst materialitetsgränsen.
Befolkningens sammansättning (t.ex. fler barn, äldre eller personer med stora behov) påverkar behovet.
Geografi och gles bebyggelse ger högre kostnader för t.ex. skolskjuts och hemtjänst.
Kommunen kan köpa verksamhet av eller sälja verksamhet till andra kommuner och regioner.
Kommunerna fördelar gemensamma kostnader (lokaler, administration) olika mellan verksamheterna.
En högre ambitionsnivå eller kvalitet kan vara ett medvetet politiskt beslut.
Före 1 mars 2016 skedde mottagandet efter överenskommelser; lagen gäller från 2016.
Markering
Verksamhet
Arbetsmarknadsåtgärder
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Ej klassad
Kronor
125 514 000 kr
Kr per invånare
778 kr
Andel av verksamheterna
1,2 %
Gruppens median, kr/inv
698 kr
Mot medianen, kr/inv
+80 kr
Läge i gruppen
högre än 5 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 1 §
COFOG
04.1 Näringslivsfrågor
Omstridd
Det kommunala aktivitetsansvaret för unga under 20 år (skollagen 29 kap. 9 §) är lagstadgat och kan redovisas här.
Markering
Verksamhet
Arbetsområden och lokaler
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
19 947 000 kr
Kr per invånare
124 kr
Andel av verksamheterna
0,2 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
+124 kr
Läge i gruppen
högre än 8 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 8 §
COFOG
04.1 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Hamnverksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
327 000 kr
Kr per invånare
2 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
+2 kr
Läge i gruppen
högre än 6 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Kommersiell verksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
−53 341 000 kr
Kr per invånare
−331 kr
Andel av verksamheterna
−0,5 %
Gruppens median, kr/inv
−59 kr
Mot medianen, kr/inv
−272 kr
Läge i gruppen
lägre än 9 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.7 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Bostadsverksamhet
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
10 242 000 kr
Kr per invånare
64 kr
Andel av verksamheterna
0,1 %
Gruppens median, kr/inv
1 kr
Mot medianen, kr/inv
+63 kr
Läge i gruppen
högre än 7 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §; SFS 2000:1383 1 §
COFOG
06.1 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling
Omstridd
Markering
Verksamhet
Flygtrafik
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
9 004 000 kr
Kr per invånare
56 kr
Andel av verksamheterna
0,1 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
+55 kr
Läge i gruppen
högre än 6 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Buss, bil och spårbundna persontransporter
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
228 538 000 kr
Kr per invånare
1 417 kr
Andel av verksamheterna
2,1 %
Gruppens median, kr/inv
88 kr
Mot medianen, kr/inv
+1 329 kr
Läge i gruppen
högre än 9 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2010:1065 2 kap. 1 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
I län där regionen ensam ansvarar för kollektivtrafiken är kommunens egen trafik ett frivilligt åtagande.
Markering
Verksamhet
Sjötrafik
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
87 000 kr
Kr per invånare
1 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
+1 kr
Läge i gruppen
högre än 9 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2010:1065 2 kap. 1 §
COFOG
04.5 Näringslivsfrågor
Omstridd
Som rad 832: beror på ansvarsfördelningen i länet.
Markering
Verksamhet
Elförsörjning och gasförsörjning
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 5 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.3 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Fjärrvärmeförsörjning
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Frivillig verksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 4 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2017:725 2 kap. 7 §
COFOG
04.3 Näringslivsfrågor
Omstridd
Markering
Verksamhet
Vattenförsörjning och avloppshantering
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
0 kr
Kr per invånare
0 kr
Andel av verksamheterna
0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
0 kr
Läge i gruppen
högre än 4 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 2006:412 6 §
COFOG
06.3 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, 05.2 Miljöskydd
Omstridd
Markering
Verksamhet
Avfallshantering
Rad
Verksamhet
Betydelseklass
Kärnverksamhet
Kronor
−36 000 kr
Kr per invånare
−0 kr
Andel av verksamheterna
−0,0 %
Gruppens median, kr/inv
0 kr
Mot medianen, kr/inv
−0 kr
Läge i gruppen
lägre än 9 av 10 jämförbara
Status
publicerat
Lagrum
SFS 1998:808 15 kap. 12 §
COFOG
05.1 Miljöskydd
Omstridd
62 rader
Utveckling över tid
Kostnad per invånare, Västerås och medianen i Större stadLöpande priser. Jämförelsegruppens median beräknas bara över enheter med alla publicerade rader för året; år där enheten själv saknar rader (unit_complete = false) ingår inte i tillväxtjämförelsen. Ett år med saknade rader är en lucka i linjen, inte noll.
Kostnad per invånare, Västerås och medianen i Större stad — datatabell som alternativ till linjediagram.
År
Västerås
Median Större stad
2011
43 585
46 116
2012
44 525
46 633
2013
46 451
47 551
2014
48 944
49 127
2015
50 417
50 262
2016
49 628
51 133
2017
50 145
52 780
2018
52 262
54 931
2019
54 112
57 052
2020
55 244
57 300
2021
56 399
58 552
2022
58 220
60 913
2023
61 264
66 623
2024
66 678
68 740
2025
67 512
70 313
2020–2025: 22 % för Västerås mot 23 % för gruppens median (löpande priser).
Ingen avvikande kostnadsutveckling enligt reglerna.
Kronor per invånare per betydelseklass och år, VästeråsStaplarna är delar av samma helhet (verksamhetsraderna). Ett år med saknade rader redovisas i tabellalternativet; saknat är inte noll.
Kronor per invånare per betydelseklass och år, Västerås — datatabell som alternativ till staplat stapeldiagram.
År
Kärnverksamhet
Stödverksamhet
Frivillig verksamhet
Ej klassad
2011
39 416
393
3 048
727
2012
40 680
403
2 737
705
2013
42 162
401
3 172
716
2014
44 200
481
3 367
896
2015
45 451
422
3 735
809
2016
44 934
416
3 696
582
2017
46 438
434
2 720
553
2018
48 436
485
2 774
567
2019
50 164
499
2 867
581
2020
51 349
577
2 653
666
2021
52 543
477
2 668
710
2022
53 984
488
3 008
740
2023
56 769
529
3 217
750
2024
61 929
625
3 259
865
2025
62 553
566
3 508
885
Nyckeltal: kostnad mot struktur och kvalitet
Kolada (RKA): kostnad per brukare, nettokostnadsavvikelse mot standardkostnaden (hur mycket mer eller mindre kommunen kostar än dess struktur — ålder, geografi, socioekonomi — motiverar) och kvalitetsmått. Värdet är Koladas; läget i gruppen är Offentias beräkning. Senaste observerade år visas, aldrig ett framskrivet värde.
Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.
Hämtad sida: 22
Nyckeltal från Kolada: kostnad, avvikelse mot standardkostnad och kvalitet
Nyckeltal från Kolada: kostnad, avvikelse mot standardkostnad och kvalitet
Kommunen totalt
Nettokostnadsavvikelse totalt (exkl. LSS), %
N00097
2025
−2,5
2,8
högre än 1 av 10 jämförbara
Källa: Kolada (värdet). Jämförelsegruppens median och percentil är p0lytics beräkning på Kolada-data.
Förskola
Kostnad förskola, kr/inskrivet barn
N11008
2025
193 936,7
193 932,5
högre än 5 av 10 jämförbara
Källa: Kolada (värdet). Jämförelsegruppens median och percentil är p0lytics beräkning på Kolada-data.
Folkmängd 31 december per kommun, län och riket, 1991- · Statistiska centralbyrån (SCB) · tabell TAB628Hämtad 2026-10-19, källan uppdaterad 2026-02-24 · licens CC0 1.0 Universal (SCB öppna data) · Källa: SCB
Klassning: regeltabell p0lytics.spending.rs-verksamhet-klassning version 1.1.0 (sha256 cd05e68400ab0321…, granskningsläge ej externt granskad).
Kända begränsningar (5)
Administration, IT och lokaler fördelas i räkenskapssammandraget ut på verksamheterna. SUPPORT-andelen för kommunerna omfattar därför bara den politiska verksamheten och underskattar stödfunktionernas faktiska kostnad.
Klassningen säger vad lagen kräver, inte vad som är rimligt eller nyttigt: att en verksamhet är lagstadgad (CORE) säger inget om vilken kostnadsnivå som är rimlig, och att den saknar lagstadgad skyldighet (NON_CORE: befogenhet eller allmän kompetens) gör den till ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan.
Socialtjänstlagen (2001:453) upphävdes 1 juli 2025 och ersattes av socialtjänstlagen (2025:400); båda anges med giltighetstid.
Lagrummen är verifierade mot gällande text hos Riksdagen (data.riksdagen.se) med tools/verify_spending_legal_basis.py; citatet ska finnas ordagrant i angiven paragraf.
Regionernas serviceverksamheter (940-980) debiteras internt och ingår i källans totalsumma; här visas de separat och räknas inte med i summor och andelar. Avstämningen mot källans totalrad räknar med dem.
Så läser du siffrorna
Kostnaderna kommer från SCB:s räkenskapssammandrag (kommunernas och regionernas egen redovisning per verksamhet). Belopp per invånare delas med folkmängden 31 december samma år.
Betydelseklassen är en bedömning enligt en öppen regel: kärnverksamhet när lagen säger att kommunen eller regionen ”ska”; frivillig verksamhet när det saknas lagstadgad skyldighet (befogenhet, ”får”, eller allmän kompetens) – ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan. Vid tvekan klassas en rad aldrig som frivillig.
Jämförelsen sker mot likvärdiga kommuner (SKR:s kommungrupper enligt Kolada; dagens indelning används även för tidigare år) med median och kvartiler. Bara kommuner med alla verksamhetsrader för året jämförs, och saknas rader för den valda kommunen ges inga signaler. Skillnader kan bero på befolkning, geografi, köp av verksamhet och redovisning — därför signal, aldrig fynd.
Ett saknat värde visas som ”—” med orsak, aldrig som 0. Maskinellt: /v1/p0lytics/kommunekonomi (samma siffror). Regeltabellen kan laddas ner som CSV.