Fru talman! Jag skall ta upp behandlingen av Gö-
talandsbanan. Jag tycker att man i betänkandetexten
blandar samman den här banan med Europabanan på
ett sätt som skapar förvirring. Jag undrar också om
det inte finns en del sakfel i texten.
Götalandsbanan går alltså mellan Göteborg och
Tranås, via Borås och Jönköping. I Tranås anknyter
den till Södra stambanan. Sedan fungerar den som
bana till Stockholm, via Linköping och Norrköping.
Det är fråga om en ombyggnad mellan Göteborg och
Borås, via Landvetter flygplats. Det är fråga om en
nybyggnad mellan Borås och Jönköping - det som vi
kallar den felande länken. Det är fråga om en nybygg-
nad mellan Jönköping och Tranås - det som vi kallar
den "genande" länken.
Europabanan går från Danmark via en tunnel till
Helsingborg. Därifrån går den vidare till Jönköping
och anknyter till de banor som jag har nämnt. I betän-
kandetexten talas det om att Europabanan anknyter
till Mjölby. Jag förstår inte vad ni menar med det; jag
bara konstaterar att det står så. Europabanan är en helt
ny sträckning ifrån söder hela vägen upp till Jönkö-
ping. Europabanan avlastar Södra stambanan; det är
sant. Den byggs nämligen parallellt med Södra stam-
banan. Europabanans uppgift är att bära mycket snabb
trafik till Västskåne och Danmark. Men den har små
nya marknader utefter den långa nya sträckningen.
Götalandsbanan avlastar delvis Västra stambanen,
men framför allt har den nya marknader som inte
finns i dag. Sträckan Göteborg-Landvetter flygplats-
Borås kan anknytas till Jönköping och alla andra orter
norrut utefter Södra stambanan, t.ex. Linköping och
Norrköping. I dag är det mycket omständligt och
tidsödande att resa dit i och med det nuvarande järn-
vägsnätet. Låt mig ge ett par exempel.
Att åka från Borås, som är min hemstad, till Norr-
köping tar i dag 3 timmar och 40 minuter. Med Göta-
landsbanan och vanliga snabbtåg - X 2000 - skulle
det ta 1 timme och 40 minuter. Om vi i en framtid
skulle få höghastighetståg skulle det ta drygt en tim-
me. Att åka från Borås till Jönköping tar i dag faktiskt
2 timmar och 20 minuter. Med X 2000 skulle det ta
något mer än en halvtimme. Man åker alltså en lång
omväg med dagens järnväg.
Befolkningsunderlaget i banans korridor, inklusive
ändpunkterna Göteborg och Stockholm, är närmare 4
miljoner. Halva Sveriges befolkning finns alltså i den
här banans sträckning.
Dessa fördelar med Götalandsbanan - de nya
marknaderna - nämns över huvud taget inte i betän-
kandet. Däremot talar man i betänkandet om avlast-
ningsmöjligheterna. Men faktum är att avlastnings-
möjligheterna inte är det centrala för Götalandsbanan.
Man har missat poängen.
En annan viktig poäng med Götalandsbanan är de
mycket goda etapputbyggnadsmöjligheterna, som
Europabanan faktiskt saknar.
För det första gäller det den s.k. felande länken.
Det handlar om 80 km på sträckan Borås-
Ulricehamn-Jönköping. Detta är detaljstuderat av
byggbolaget NCC och beräknas kosta 3 miljarder
kronor med dubbelspår. Om den felande länken blir
utbyggd innebär det att vi har knutit ihop bannätet, så
att vi i praktiken har fått en början till det som vi kan
kalla för Götalandsbanan: Göteborg-Borås-
Ulricehamn-Jönköping-Nässjö-Tranås. Och så kan
man fortsätta med Södra stambanan.
För det andra gäller det den "genande" länken
mellan Jönköping och Tranås, eller för att vara exakt:
Jönköping och Frinnaryd. Det handlar om 50 km. Den
är skattad till en kostnad om knappt 2 miljarder kro-
nor. Den ger stora tidsvinster.
För det tredje är det fråga om en ombyggd bana
mellan Göteborg och Borås, via Landvetter flygplats
- precis samma banombyggnad som vi har utanför
Stockholm över Arlanda. Den innebär stora tidsvins-
ter och självfallet nya marknader i och med flygplat-
sen. Man måste komma ihåg att den bandelen också
ger kust-till-kust-banan - Göteborg-Karlskrona-
Kalmar - samma fördelar. Det handlar också om
anslutning till flygplats och om snabbare transporter.
Den totala kostnaden för dessa åtgärder har skat-
tats till 8-10 miljarder, men om man lägger ut dem
över en lång tidsperiod blir det inte så mycket. Man
kan jämföra med vad vi nu avser att lägga ned på
Citytunneln i Malmö: 5 miljarder kronor.
Dessa fördelar med Götalandsbanan är inte heller
framlyfta i betänkandet. Det finns inga som helst
resonemang om vad dessa etapputbyggnadsmöjlighe-
ter kan ge.
Man måste ställa en fråga: Har regeringen och ut-
skottet uppfattat att banan öppnar nya marknader och
rymmer dessa etapputbyggnadsmöjligheter? I rege-
ringstexten står det: "Götalandsbanan och Europaba-
nan bör ses som två alternativ bland flera för att avlas-
ta befintliga järnvägar." Detta stryks under av utskot-
tet även om orden "två bland flera" har lyfts ut och
inte återkommer i utskottets övervägande.
Järnvägen - i det här fallet - har stor betydelse
eftersom den går genom en mycket befolkningstät
region. Faktum är att den går genom landets mest
befolkningstäta region, möjligen med undantag av
Mälardalen. Den öppnar nya pendlingsmöjligheter
och nya arbetsmöjligheter. Den förändrar arbetsmark-
naden och påverkar näringslivets utveckling. I banans
korridor finns faktiskt sju universitets- eller högskole-
orter och en betydande andel av landets forsknings-
och utvecklingsresurser. Den ger också stora positiva
miljöeffekter när buss- och biltrafik ersätts. Dessa
effekter förstärks ytterligare genom att flygresor kan
överflyttas till tåg. Sannolikt kan också expresstrafik
med lättgods och högvärdigt gods överflyttas från
väg- och flygtrafik.
Man kan jämföra med Mälarregionen och Hjäl-
marregionen, som har tre kapacitetsstarka banor för
östvästlig snabbtågstrafik. Något motsvarande finns
faktiskt inte alls söder om Vättern, trots befolknings-
mängden. Det är högst anmärkningsvärt. Götalands-
banan öppnar dessutom för en meningsfull introduk-
tion av höghastighetståg och blir i det perspektivet
naturligtvis än mer intressant om också Europabanan
byggs.
Jag vill vända mig till min ärade socialdemokra-
tiske kollega som företräder utskottet. Motionsyrkan-
dena, inklusive kravet på en utredningsman, avstyrks.
Man gör det med motiveringen att det under kom-
mande planperiod inte finns finansiellt utrymme för
att realisera bl.a. projektet Götalandsbanan.
Samtidigt förutsätter ändå utskottet att projektet
"kommer att prövas vidare inom ramen för det fortsat-
ta planeringsarbetet. Möjligheterna att finna alternativ
finansiering bör därvid prövas."
Då vill jag fråga Jarl Lander: Borde inte den typen
av formuleringar ha lett fram till att man tillsätter en
utredningsman, så att projektet kan realiseras om
medel kommer fram?
Fru talman! Jag vill yrka bifall till s-motionerna
T23 och T522, båda med Arne Kjörnsberg som första
namn, och till Centermotionen T39, yrkande 2, med
Roland Larsson som första namn. I alla krävs att en
utredningsman tillkallas. Samma krav finns för övrigt
i m-motionen T17 av Lennart Fridén och Birgitta
Wichne. Så vi är inte på något sätt ensamma. Därtill
finns det ytterligare fem motioner som enkom berör
Götalandsbanan, och så finns det några som kopplar
samman den med Europabanan. Trycket är alltså
stort. Själv lade jag fram den första motionen i frågan
i januari 1986, och varje år sedan dess har den tagits
upp i olika konstellationer och av de flesta partier här
i riksdagen.
Jarl Lander! Varför avvisa en utredningsman?
I detta anförande instämde Sonja Fransson och
Arne Kjörnsberg, båda (s).