Hoppa till innehåll
Offentia
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: Offentia.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja Offentia

Utforska Offentia · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Den ekonomiska politiken och budgetregleringen m.m.

Finansminister ANNE WIBBLE (fp), 1994-03-02 (riksmöte 1993/94).

Kort sagt

Finansminister ANNE WIBBLE (fp) talade i riksdagens kammare den 1994-03-02 om Den ekonomiska politiken och budgetregleringen m.m.. Anförandet är 354 ord (cirka 2 min läsning). Det är inlägg 68 av 75 i debatten.

Källa: riksdagens protokoll · Period: 1994-03-02, riksmötet 1993/94

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! På den sista punkten kommer Ian

Wachtmeister och jag aldrig att bli överens. Ibland

när man hör Ian Wachtmeister låter det på något

sätt litet klokt -- höj inte skatten utan sänk

utgifterna, se till att få ordning på statens finanser.

Det är väldigt många som säger så och det låter

klokt och bra. Men när det sedan verkligen

kommer till kritan, när Ny demokrati vid några

tillfällen haft chansen att faktiskt påverka besluten

genom att antingen ansluta sig till en

socialdemokratisk linje eller till en regeringslinje,

har beteendet varit påfallande ologiskt och

egenartat för att komma från någon som påstår sig

måna om statsfinanserna. Då handlar det väldigt

ofta, för att inte säga alltid, om att ansluta sig till

Socialdemokraterna och därigenom skapa mer

offentliga utgifter. Detta ger då en sämre offentlig

finansiell situation. Ibland ansluter de sig till att

sänka en skatt, men det ger ju precis samma effekt

från statsfinansiell utgångspunkt. När de verkligen

har chansen att påverka något väljer de mycket

konsekvent att stödja sådana åtgärder som

försvagar statsfinanserna.

Jag har funderat över detta en hel del. Men när jag

i förmiddags lyssnade på debatten kom jag på en

möjlig tanke, som Ian Wachtmeister kanske vill

kommentera, vilken kan vara en förklaring till

detta. Ian Wachtmeister har uppenbarligen en stor

tilltro till experter -- det skall vara experter för att

avgöra vad som är bra eller dåligt. Detta kan man

ha olika åsikter om, eftersom det finns ganska

många experter som tycker litet olika, så då kan

man kanske välja experter. Men jag förmodar att

denna tilltro till experter som någon sorts högre

kunskapskälla helt enkelt måste bero på att Ny

demokrati inte har någon egen värderingsgrund.

De har ingen egen bas för sitt tyckande, de saknar

ideologi och de saknar ledstjärna i själva

beslutsfattandet. Det är därför de kommer så

konstigt fram i olika typer av beslut, och det är

därför som de vill få fram olika typer av andra

auktoriteter som skall motivera varför man landar

på det ena eller det andra beslutet. Det är den enda

förklaring jag kan finna till ett så irrationellt

beteende.

Debatten

Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.