Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig om regeringen har tappat ambitionen om att ställa om energisystemet genom att öka det förnybara så att klimatutsläppen är 90 procent i förhållande till 1990 års nivå till 2050 inom EU. Börje Vestlund har också frågat varför regeringen inte längre är den progressiva kraft som vill gå före och visa EU vägen för att ställa om energisystemen till 2030.
Låt mig börja med att konstatera att Sverige är ett föregångsland inom klimat- och energiområdet. Av alla medlemsländer i EU är vi det land som har lägst koldioxidintensitet, mätt i utsläpp av växthusgaser per bnp. Samtidigt är Sverige det land som har högst andel förnybar energi i EU. I och med att vi 2012 nådde 51 procent förnybart i vårt energisystem är vi bland de första av ett fåtal länder i EU som har nått EU:s 2020-mål för förnybar energi. Detta har uppnåtts bland annat genom de gröna elcertifikaten, som är ett omvittnat kostnadseffektivt stödsystem för att bygga ut den förnybara elproduktionen till en liten kostnad för konsumenterna. År 2012 var 12,6 procent av den energi som användes i transportsektorn förnybar, vilket också det är högst i EU och högre än det 10-procentsmål som vi har satt upp för 2020. Till allt detta kommer en i det närmaste koldioxidfri elproduktion.
Sverige är ledande när det gäller förnybar energi, men vi är också ledande när det gäller att förena god ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp av växthusgaser. Sedan 1990 har vi i Sverige lyckats minska våra klimatutsläpp med hela 20 procent, samtidigt som vår ekonomi har vuxit med nästan 60 procent. Genom att visa att det är fullt möjligt att förena en ambitiös klimat- och energipolitik med god och hållbar tillväxt kan Sverige påverka vår omvärld och agera med trovärdighet i internationella förhandlingar inom såväl EU som globalt.
Just nu diskuteras EU-kommissionens förslag till nytt ramverk för EU:s klimat- och energipolitik till 2030. I de diskussionerna är regeringen en av de krafter som tydligt driver frågan framåt och som vill att EU så snart som möjligt ska anta ett ambitiöst klimat- och energiramverk till 2030. Regeringen har därför välkomnat EU-kommissionens förslag men anser att ambitionsnivån behöver höjas.
Vi är redo att stödja ett utsläppsminskningsmål på totalt 50 procent, varav 40 procent är interna utsläppsminskningar och 10 procent är utsläppsminskningar via internationella mekanismer, förutsatt att andra utvecklade länder tar sin del av bördan i de internationella förhandlingarna. Bördan mellan medlemsstaterna för att uppnå målet måste fördelas på ett kostnadseffektivt sätt.
Utsläppsmålet är överordnat förnybartmålet eftersom det viktigaste är att utsläppen minskar. Samtidigt vill vi att EU ska anta ett mål om att öka andelen förnybart till minst 27 procent till 2030 som inte bördefördelas mellan medlemsländer, och vi stöder att EU-kommissionen kommer att återkomma till energieffektivisering senare i år, när översynen av det nuvarande energieffektiviseringsdirektivet är klar. Det innebär att Sverige tydligt tillhör ett av de mest progressiva och pådrivande länderna i EU, detta tillsammans med de 13 länder i den Green Growth Group som Sverige bidragit till att samla bakom en gemensam proaktiv linje.
Tack vare att Sverige och andra likasinnade länder drev en tydlig linje inför och vid Europeiska rådet den 21 mars har EU:s stats- och regeringschefer nu antagit en tydlig tidsplan för den fortsatta behandlingen av det nya klimat- och energiramverket till 2030. I slutsatserna från Europeiska rådet understryks att ett slutligt beslut ska fattas i oktober i år och att det förslag som EU-kommissionen lagt fram ska vara utgångspunkten för den fortsatta förhandlingen.
I det arbetet har Sverige en viktig roll att spela så att vi i EU kan anta ett ambitiöst ramverk för klimat- och energipolitiken till 2030 vid Europeiska rådet i oktober.