Hoppa till innehåll
Offentia
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: Offentia.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja Offentia

Utforska Offentia · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Allmänpolitisk debatt Partiledardebatt

WILLY SÖDERDAHL (v), 2001-01-17 (riksmöte 2000/01).

Kort sagt

WILLY SÖDERDAHL (v) talade i riksdagens kammare den 2001-01-17 om Allmänpolitisk debatt Partiledardebatt. Anförandet är 960 ord (cirka 5 min läsning). Det är inlägg 148 av 289 i debatten.

Källa: riksdagens protokoll · Period: 2001-01-17, riksmötet 2000/01

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Rubriken för denna del av den all-

mänpolitiska debatten är en viktig punkt. Det finns

många anledningar till ett internationellt samarbete.

En anledning är den orättvisa fördelningen av resur-

ser i världen, en annan är att många utvecklingsfrågor

inte kan lösas på nationell nivå utan måste lösas till-

sammans med andra.

Internationella kontakter är nu inte bara till för

problemlösning, utan också för att man ska bli sti-

mulerad och lära av varandra. För alla dessa aspekter

finns ett flertal olika forum. Vänsterpartiet är ett in-

ternationalistiskt parti och välkomnar därför samver-

kan med andra länder. Vi vill försöka utnyttja alla

dessa forum för samverkan.

Jag tror också att alla partier här i riksdagen är för

ett internationellt samarbete. Det vi inte alltid är

överens om är hur detta samarbete ska ske. Vad gäller

EU:s utveckling menar Vänsterpartiet att EU:s orga-

nisation lider av ett demokratiskt underskott. Om man

formulerar det annorlunda och säger att vi vill ha ett

mer demokratiskt samarbete i Europa tror jag inte

heller att någon här invänder mot det.

EU är en blandning av överstatlighet och mellan-

statlighet och inte heller helt tydlig och klar. Tenden-

sen i utvecklingen är däremot klar. Vi får mer av

överstatliga och mindre av mellanstatliga beslut. Inte

minst bekräftades detta av den senaste regeringskon-

ferensen i Nice. En av konferensens huvuduppgifter

var att förenkla beslutsgångarna. Men resultatet blev

det motsatta.

Som jag ser det finns det två huvudlinjer för att

utveckla EU demokratiskt. Båda har sina för- och

nackdelar.

Den ena är att unionen utvecklas mot en ren fede-

ration. Den är inte formellt odemokratisk, men be-

häftas enligt vår mening med stora brister, inte minst

demokratiska. De federationer som historiskt varit

framgångsrika har haft helt andra förutsättningar än

EU 15 eller EU 27. Det har funnits en grund i en

gemensam kultur och ett gemensamt språk. Dessa

båda faktorer är nödvändiga för att olika delar i en

federation ska kunna föra en politisk debatt, ha en

gemensam ekonomi och en gemensam utrikes- och

säkerhetspolitik. En federation av EU 15 eller EU 27

kan knappast sägas uppfylla dessa kriterier. Klyftan

mellan beslutsfattare och medborgare blir stor. Språk

och olika förvaltningsstrukturer är också hinder för en

demokratisk debatt.

Ett argument för federation brukar vara beslutsef-

fektivitet. Ett besluts effektivitet står i direkt propor-

tion till dess legitimitet. Legitimitet kan endast erhål-

las genom en demokratisk process där medborgarna

reellt kan påverka beslut och utkräva ansvar för dessa

beslut. Vänsterpartiet menar att en federation är en

återvändsgränd och motverkar ett hållbart demokra-

tiskt samarbete i Europa.

Den andra huvudinriktningen är ett mellanstatligt

samarbete där de nationella parlamenten behåller

beslutsrätten och får ta ansvar för de beslut man fat-

tar. Därmed inte sagt att de nationalstater vi har i dag

är den för evigt givna lösningen. I en mellanstatlig

samverkan finns plats för samarbete mellan två eller

flera nationer, kanske i olika konstellationer och for-

mer, beroende på vilket område man samarbetar om. I

det mellanstatliga samarbetet är vägen till beslut en

långsammare process, men de har å andra sidan en

mycket större legitimitet och denna är en absolut

nödvändighet för ett fungerande samhälle.

Fru talman! Hur kan då EU:s institutioner ut-

vecklas demokratiskt? Kommissionen är demokratisk

och mellanstatlig i bemärkelsen att det finns en repre-

sentant för varje land. Men när kommissionären är

installerad försvinner den nationella kopplingen efter-

som hon eller han måste avsvära sig det nationella

intresset och enbart företräda EU. Så när kommissio-

nen väl är på plats, var finns då det demokratiska

inflytandet över kommissionen? Var finns öppenhe-

ten i beslutsprocessen? Hur agerar de olika kommis-

sionärerna? Hur ska en väljare i Sölvesborg eller

Bollnäs påverka och utkräva ansvar av en kommis-

sionär? Kommissionen har ensam förslagsrätt, och

ingen väljare kan påverka dem. Kommissionens roll

bör därför minskas.

Europaparlamentet är demokratiskt såtillvida att

det väljs genom öppna och fria val. Parlamentet har

också ett öppet beslutsförfarande. För att bli riktigt

demokratiskt måste samtliga ledamöter kunna ställas

till svars inför alla väljare. Detta är ju också federa-

tionens tanke. Som jag nämnde tidigare anser vi att

det inte finns de nödvändiga förutsättningarna för en

demokratisk federation av EU-länderna. Europapar-

lamentet ska därför inte få ytterligare makt. Ledamö-

terna kan inte demokratiskt ställas till svars för sina

ställningstaganden. Legitimiteten är inte heller speci-

ellt hög. Valdeltagandet i valet till Europaparlamentet

1999 var, med undantag av Spanien och Italien, på

50 % eller därunder. För Sveriges del var valdelta-

gandet rekordlågt, 38,8 %. De enda länder som hade

ett acceptabelt röstdeltagande är de länder som har

röstplikt!

Ministerrådet är demokratiskt på det sättet att le-

damöterna utses av väljarna och kan så länge enhäl-

lighet krävs för besluten också ställas till svars inför

sina väljare. När enhälligheten uppges till förmån för

majoritetsbeslut inträder samma dilemma som finns i

Europaparlamentet. Väljare, t.ex. i Sverige, kan inte

utkräva ansvar av en majoritet bestående av andra

länders ministrar. Vid regeringskonferensen i Nice

minskade dessvärre den delen beslut som kräver

enhällighet. EU blev inte mer demokratiskt, tvärtom!

Ett ganska enkelt sätt att ta ett steg i en mer demo-

kratisk riktning hade varit att ge de nationella parla-

menten förslagsrätt via ministerrådet.

Fru talman! Vänsterpartiet vill påverka EU:s ut-

veckling mot ett mer demokratiskt samarbete. Vi

menar att det i dag är liktydigt med att det mellan-

statliga arbetet ska öka. Det innebär att vi ska utnyttja

alla de arenor som finns för att lösa gemensamma

problem. Det innebär naturligtvis inte att vi då kom-

mer att få igenom beslut som jämt är fördelaktiga för

Sverige. Det blir ett givande och tagande, som det

alltid är i förhandlingar. Men de beslut som fattas

kommer att ha en demokratisk förankring som är

absolut nödvändig för en långsiktigt positiv utveck-

ling av internationellt samarbete.

Debatten

Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.