Fru talman! Arbetslösheten har inneburit att vår
välfärd har utsatts för stora påfrestningar, och det är
ett hot mot bl.a. socialförsäkringssystemen.
Införandet av karensdagar och lägre nivåer inne-
bär att det är svårt att garantera ekonomisk trygghet. I
dag ser vi resultatet av detta, när allt fler människor
inte kan leva på sin sjukpenning eller sin a-kassa.
Konsekvenserna blir att de som har råd skaffar sig
privata försäkringar samtidigt som andra tvingas söka
socialbidrag för att klara sin försörjning. Detta har
inneburit en allt hårdare belastning på kommunerna.
I dag finns det människor som helt enkelt inte har
råd att vara sjuka. Att vid sjukdom ta ut semester eller
ledighetsdagar, byta arbetsskift eller att helt enkelt gå
till jobbet trots att man inte är frisk har faktiskt blivit
vanligt. Det är en oroande utveckling.
Statistiken talar om färre sjukskrivna. Jag tror inte
att svenska folket i ett slag har blivit friskare, däremot
har det i dag blivit dyrt att vara sjuk.
Försäkringsbolagen gör i dag stora inbrytningar på
en ny marknad. Det handlar om de privata sjukför-
säkringarna. Med glättiga broschyrer säljer man
trygghet till dem av oss som har råd att betala. Man
kan erbjuda personlig rådgivning om kompletterande
sjukförsäkringsskydd och offerter med kostnadsför-
slag. Det är ett tecken på att vi håller på att urholka
den generella välfärden.
I årets budgetmotion föreslår vi från Vänsterpar-
tiet att sjuk- och föräldraförsäkringen höjs till 80 %.
Vi har också varit kritiska till de ändrade beräknings-
grunderna för den sjukpenninggrundande inkomsten.
Att som regeringen skriva i budgetpropositionen
att detta skall användas till att finansiera en del av en
höjning av föräldra- och sjukförsäkringen från den 1
januari 1998, tycker vi är att komma med något falska
förespeglingar.
Sjuklöneperioden har som sagt förlängts från 14
till 28 dagar. I samband med detta har Vänsterpartiet
föreslagit att de allra minsta företagen skall undantas
från kravet på att betala sjuklön för sina anställda. Vi
avser då företag med högst fyra anställda. Det är
nämligen just i de små företagen som sjukfrånvaron
kan få mest negativ betydelse för verksamheten och
ekonomin.
I dag har antalet socialbidragstagare ökat i kom-
munerna. Det är naturligtvis en följd av den höga
arbetslösheten, som jag sade förut, men också en följd
av de sänkta nivåerna i socialförsäkringssystemen.
Kostnaden håller på det här sättet på att flyttas över
från transfereringarna till kommunerna. I dag är över
700 000 personer beroende av socialbidrag för att
klara sin försörjning. Socialbidragen håller på att bli
en försörjningskälla för vissa grupper, helt i strid med
det ursprungliga syftet.
Det är nu helt nya grupper som uppsöker social-
kontoren - ensamma mödrar, pensionärer, arbetslösa,
barnfamiljer osv. Kostnaden för socialbidragen bara
skenar i väg. Socialtjänsten håller på att förvandlas till
en administrativ enhet för ekonomiskt stöd. På det här
sättet ökar bara påfrestningarna på den redan an-
strängda ekonomin i kommunerna. I Vänsterpartiets
budgetmotion lägger vi fram förslag om att kommuner
och landsting skall få mer pengar. Förslaget går ut på
5 miljarder kronor.
I budgetpropositionen föreslår regeringen försäm-
ringar för pensionärerna. Bl.a. skall änkepensionen
behovsprövas. Denna behovsprövning kommer att slå
hårt mot de änkor som har låga, eller inga, inkomster.
Enligt en bankekonom som uttalade sig i TV i går
skulle det också vara de änkor som har de allra lägsta
inkomsterna som skulle förlora mest på förslaget. Jag
tycker att detta verkar vara en alldeles bedrövlig för-
delningspolitik - en politik som helt drar undan
tryggheten för människor. En sådan politik är egentli-
gen inte värd att kallas fördelningspolitik. Det är helt
enkelt en vedervärdig politik. Åtgärden är dessutom
kvinnofientlig.
Vänsterpartiet anser att ingen behovsprövning
skall ske för inkomster som tillsammans med änke-
pensioner ligger under den s.k. brytpunkten. Vi har
också reserverat medel för detta i vårt budgetförslag.
Våra äldre far illa i dag. De berörs direkt av ned-
skärningarna inom vården och omsorgen och annan
kommunal verksamhet. Tandvårdskostnaderna ökar.
Som stora sjukvårdskonsumenter drabbas de också av
ökade kostnader för vård och mediciner. Vi vet att
många helt enkelt i dag inte har råd att lösa ut sina
mediciner på apoteket. Om pensionären dessutom har
oturen att bo i en fastighet i ett s.k. attraktivt område,
för att anknyta till den debatt som förts tidigare i dag,
kan den nya fastighetsskatten helt och hållet stjälpa
ekonomin. Satsningar på låginkomstpensionärer är
därför nödvändiga. En satsning på dessa grupper via
bostadstillägget är ett bra sätt att rikta stödet. Rege-
ringen föreslår nu att bostadstillägget sänks från 85
till 83 %. Vänsterpartiet motsätter sig bestämt den
typen av sänkning.
Vänsterpartiet har lagt fram ett flertal förslag inom
det område vi diskuterar nu, det s.k. trygghetsområ-
det, dvs. område 10, 11 och 12. De anslag vi föreslår
tycker vi är väldigt väl motiverade utifrån den situa-
tion som många människor befinner sig i dag. Det
handlar om att få bukt med de långa köerna till soci-
alkontoren och att vi måste kunna ge våra gamla och
sjuka ett värdigt och tryggt liv. Det handlar om en
rättvis fördelning och det handlar om att ta krafttag
mot arbetslösheten.