Herr talman! Vi lever i en tid formad av en tidiga-
re aldrig skådad snabbhet i förändrade verklighetsbil-
der och av ord som fortare och snabbare kan använ-
das som en allt täckande beskrivning av den utveck-
ling som den industrialiserade världen i dag befinner
sig i. Nya tekniska landvinningar gör snabbt tidigare
arbetsuppgifter förlegade och oanvändbara, men ska-
par i gengäld nya där kraven på kunskap och kompe-
tens ställs högre. Den globaliserade ekonomin flyttar
snabbt arbetstillfällen dit där vinsterna för tillfället
antas vara de snabbaste och de högsta.
På den enskilde arbetstagaren ställs i dag krav på
ständig förändringsberedskap för att kunna följa med i
de snabba förändringarna. Kravet på att vara geogra-
fiskt rörlig har i dag utökats med kravet på det som
jag vill kalla för mental rörlighet. Viljan och förmå-
gan att hela tiden ta till sig nya kunskaper och bredda
och fördjupa sin kompetens blir de viktigaste förut-
sättningarna för att vinna inträde på arbetsmarknaden
och för att kunna stanna kvar där. Den geografiskt och
mentalt rörliga människan - nomaden, om man så vill
- blir åter förebilden för vårt livsmönster.
Denna nya snabbt föränderliga verklighet lockar
många som redan har alla förutsättningar att kunna ge
sig ut på den nya arbetsmarknaden, men jag är över-
tygad om att denna verklighet samtidigt skrämmer alla
dem som i dag känner sig sakna dessa förutsättningar
och därför ser faran som akut att inte längre platsa på
denna nya mer krävande arbetsmarknad. Samtidigt
med snabbheten har alltså osäkerheten ökat i samhäl-
let.
Att skapa förutsättningar för trygga yttre lev-
nadsvillkor i samhället för den enskilda människan är
och måste förbli politikens främsta uppgift. Därför
måste vi nu skapa de villkor som behövs för att möj-
liggöra för alla att med tillförsikt möta de nya krav
som det snabba samhället ställer.
Tryggheten på den nya arbetsmarknaden kommer
att formas av utbildning. Möjligheten att få rätt ut-
bildning på rätt plats i rätt tid måste erbjudas alla, och
vi är på väg dit.
Kunskapslyftet omfattar i dag över 220 000 män-
niskor - de allra flesta kvinnor, som Agneta Lundberg
sade - som har börjat arbetet med att läsa in treårig
gymnasiekompetens. 220 000 människor förbättrar
sina kunskaper i bl.a. svenska, engelska och matema-
tik. Det är människor som inte anser sig vara siffror i
ett statistiskt spel om arbetslösheten, som vissa poli-
tiska partier i denna riksdag vill göra gällande att de
är.
Nej, alla de som jag har träffat under mina besök
hos komvuxenheter och studieförbund talar om vilken
härlig känsla det är att upptäcka att man trots allt har
förmågan att tillvarata nya kunskaper, lägga dem till
gamla beprövade och på så sätt känna tilltron till sin
möjlighet att kunna bli efterfrågad på arbetsmarkna-
den igen.
10 000 platser för IT-utbildning i samverkan med
näringslivet kommer att fyllas under den närmaste
framtiden. Därigenom kommer enskilda företag att få
en viss del av sina behov av IT-kompetens täckt,
samtidigt som ytterligare 10 000 personer kommer att
känna större trygghet på arbetsmarknaden i kraft av
sina kunskaper.
Försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesut-
bildning ger närmare 10 000 människor möjlighet att
skaffa sig en eftergymnasial yrkesutbildning upp-
byggd i nära samarbete mellan kommun, högskola
och näringsliv. Detta nära samarbete innebär att de
olika utbildningarna svarar mot aktuella behov inom
de branscher som finns representerade, vilket kommer
att leda till anställning för de studenter som finns i
utbildningarna.
Alla dessa utbildningar kan ses som delar i det
system för det livslånga lärandet som nu måste ges en
form och en struktur för att kunna möta människors
berättigade krav på den trygghet som rätt utbildning i
rätt tid och på rätt plats ger.
Vi har kommit en bit på väg när det gäller det
livslånga lärandets organisatoriska former. Därför är
det viktigt att vi nu också snabbt lyfter upp frågan om
dess finansiering på dagordningen.
Alla måste ges möjlighet att växa med arbetslivets
krav. Arbetslösa måste erbjudas utbildning för att
snabbt kunna komma tillbaka i arbetet. De som befin-
ner sig på arbetsmarknaden måste kunna förnya sina
kunskaper och sin kompetens. Tider med insatser i
arbetslivet måste kunna varvas med tider för inhäm-
tande av ny kunskap. För att göra detta möjligt för
alla krävs ett stabilt finansieringssystem för den tid
som omfattas av studier. Detta system måste vara så
uppbyggt att ingen av ekonomiska skäl skall behöva
avstå från nödvändig utbildning. Det skulle då utgöra
ett nödvändigt komplement till vårt nuvarande trygg-
hetssystem som omfattar ekonomiskt stöd vid sjuk-
dom och ålderdom. Brist på utbildning kommer lik-
som sjukdom och ålderdom att plocka bort människor
från arbetsmarknaden.
Rätt utbildning kommer att skapa anställ-
ningstrygghet för den enskilde individen. Rätt utbil-
dad arbetskraft är också kanske den mest betydelse-
fulla konkurrensfaktorn för varje enskilt företag.
Kompetens som ger konkurrensförmåga är därför
en mycket viktig tillväxtfaktor. Därför är det nöd-
vändigt att vi skapar förutsättningar för alla att ut-
veckla sin begåvning för att aktivt kunna delta i det
nya samhälle som i rasande fart formerar sig runt
omkring oss.