STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Herr talman! Kenneth G Forslund vill gärna tala högt om enprocentsmålet, men det har inte så stor bäring vilket procentmål regeringen har om man sedan räknar med att avräkna 30 procent. Det går att ha ett enprocentsmål och sedan avräkna kanske 50, 60 eller 70 procent. Det väsentliga i sammanhanget är vad man lägger på faktiskt internationellt bistånd i utgiftsområde 7, och där ligger vi över regeringen i år.
Det är viktigt vad man har för innehåll i biståndet, och där vill jag fokusera på det mer långsiktiga biståndet. Vi har ett mål för biståndet, nämligen att ge förutsättningar för bättre livsvillkor för människor i fattigdom och förtryck.
Jag tycker tyvärr att den nuvarande biståndspolitiken inte riktar sig direkt till människor i fattigdom och förtryck utan snarare är inriktad på att ge regeringar och institutioner bättre förutsättningar. När det gäller att ge bättre förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck uttrycker utskottet att det främst ska ske genom att förändra samhällssystem.
Jag anser att det har ett gott syfte. Jag kan förstå syftet men anser att det inte har fungerat så väl i praktiken. Vi borde i stället satsa på att biståndet ska nå fram till människor i fattigdom och förtryck och förbättra deras livsvillkor i den omedelbara vardagen.
Enligt uppgifter från Openaids hemsida har regeringen tidigare endast lagt ungefär 740 miljoner på bistånd till vatten och sanitet, som är fullständigt grundläggande för människors överlevnad. Där vill vi i stället satsa 2 miljarder. Vad gäller jordbruk och skogsbruk, som många människor är beroende av, har man endast 791 miljoner, att jämföra med 2 miljarder.
Varför gör man denna prioritering?