Fru talman! Under dessa två minuter lär jag hinna svara på frågan fullt ut.
En del med svarta listan är förebyggande. Vet länder att de kan komma med på svarta listan kanske de ändrar aktiviteter så att de inte kommer med på svarta listan. På så sätt är systemet med svarta listan bra.
Att ändra regler gemensamt i EU gör att de EU-länder som slirar lite på reglerna kommer att tvingas att följa dem. Det gäller alltså att vara aktiv när det gäller gemensamma EU-regler. Jag ska ge ett exempel. Det gäller momsdirektivet och det som vi jobbar med i utskottet - momsfrågorna. Ju mer det blir samma system, desto mindre problem blir det med att företag försöker flytta vinster genom momstransaktioner och annat. Det beskattas då rätt i de länder där det ska beskattas.
Gemensamma system kommer alltså att minska detta, så att inte vissa länder utmärker sig genom att slira på reglerna.
Det är också så att detta drabbar svenska företag. Det drabbar svenska multinationella företag, med en ökad byråkrati. Därför måste vi verkligen tänka på vad reglerna, till exempel när det gäller moms, ger för effekter för företagarna. Det är både och. Men svarta listan gäller länder som är utanför EU-medlemskapet.