Hoppa till innehåll
Offentia
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: Offentia.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja Offentia

Utforska Offentia · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Utbildning och universitetsforskning, hög- skolan samt likabehandling av studenter i hög-

CATHARINA ELMSÄTER- SVÄRD (m), 2001-12-07 (riksmöte 2001/02).

Kort sagt

CATHARINA ELMSÄTER- SVÄRD (m) talade i riksdagens kammare den 2001-12-07 om Utbildning och universitetsforskning, hög- skolan samt likabehandling av studenter i hög-. Anförandet är 858 ord (cirka 4 min läsning). Det är inlägg 107 av 110 i debatten.

Källa: riksdagens protokoll · Period: 2001-12-07, riksmötet 2001/02

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! I det lilla barnet finns så mycket

framtid, liksom det hos dess föräldrar finns ett oerhört

stort hopp om att kunna ge barnet det bästa. För mig

är det viktigt att kunna verka för att enskilda männi-

skor ska kunna förverkliga sina drömmar och ideal.

Många politiska företrädare, även i denna kamma-

re, betonar vikten av mångfald och valfrihet. Men

många gånger uppfattar jag att vi ändå menar så oli-

ka. Med utgångspunkt i just valfrihet och mångfald är

det några delar i detta betänkande som jag vill ta upp.

Låt mig börja med våra yngsta medborgare - det

lilla barnet som nyfött ligger i de stolta föräldrarnas

famn. Alla föräldrar har olika ambitioner och visioner

för just sitt barn. Snart kommer tiden då de ska börja

göra sina första val. Ska man fortsätta att vara hemma

med barnet ett tag till eller ordna barnomsorg, och hur

ska den i så fall se ut?

Min utgångspunkt är att det är föräldrarna utifrån

sina ambitioner och möjligheter som vill göra valet

och vi som politiker som ska ge dem förutsättningar-

na.

Herr talman! Därför har jag några frågor till mi-

nistern när det gäller mångfald och valfrihet. På vilket

sätt ökar småbarnsföräldrarnas valfrihet när enbart

vissa får mer ekonomiskt utrymme och andra inget

alls genom genomförandet av maxtaxan? Vad är

poängen med att undergräva förutsättningarna för

alternativ, t.ex. föräldrakooperativ? På vilket sätt

kommer kvaliteten i verksamheten att tryggas när

barnen stannar längre på dagis, fler söker sig dit och

allt förre förskollärare finns att få tag på?

Nej, maxtaxan är fel åtgärd för att komma till rätta

med familjers, som man säger, trånga ekonomi. Jag

känner full sympati för alla de småbarnsföräldrar som

kämpar ekonomiskt och som knappt har pengar kvar

till månadens slut. Men då är det skatterna som ska

sänkas så att fler kan leva på sin lön i stället för på

bidrag och subventioner.

Vi moderater har gemensamt med de övriga bor-

gerliga partierna föreslagit ett barnkonto, särskilda

grundavdrag för varje barn i familjen och avdrag för

styrkta barnomsorgskostnader. På så vis ges alla, inte

bara vissa, möjlighet att själva påverka sin omsorg

efter just sina egna drömmar och visioner.

Men, herr talman, barnen har en förmåga att växa,

och nu är det snart dags för dem att börja i skolan.

Just möjligheten att vara delaktig påverkas i allra

högsta grad när vi får välja skola. Om detta har To-

mas Högström tidigare talat, liksom om vikten av att

resurserna följer eleven. Jag ska därför i stället ta upp

en annan del, nämligen skolans utveckling.

Skolutvecklingen gagnas av att alternativ pedago-

gik utvecklas. Om detta är de flesta överens. Om vi

menar allvar med att det behövs olika pedagogiker i

förskolan och i grundskolan är det, anser jag, an-

märkningsvärt att regeringen ännu inte löst frågan om

examinationen av Waldorflärare. När ska regeringen

se till att de som utbildas vid Rudolf Steiner-

högskolan får en erkänd lärarexamen?

Herr talman! Inom skolan måste elever, efter sina

drömmar, kunna få en chans att förverkliga sig. För

några tar det lite längre tid. Somliga kräver ju särskilt

stöd såväl ekonomiskt som personellt. Men gemen-

samt för alla elever är att de, om de ges chansen att

välja en skola där de själva anser sig kunna utvecklas

mest, känna trygghet och få kvalitet, trivs och gör

resultat. Därför är det anmärkningsvärt att blinda och

synskadade elever med multifunktionshinder i dag

saknar tillräckligt bra möjligheter att studera vidare

efter grundskolan. Det är viktigt att det som ett alter-

nativ inrättas ett riksgymnasium för just dessa barn.

Av samma anledning kvarstår vårt krav om att

riksdagen bör upphäva beslutet om att avveckla

Ekeskolans fasta skoldel. Vi menar att staten i vissa

fall behöver ta ett större ansvar för svårt funktions-

hindrade elever; detta för att minimera risken att

eleverna inte ges tillräckliga möjligheter utifrån sina

speciella förutsättningar. Dessa barn har ju också

drömmar.

Herr talman, låt mig avsluta med att ta upp något

som berör alla inom förskola och grundskola.

· Om det ska finnas en mångfald och om det är

viktigt med valfrihet, behövs det då inte fristående

alternativ?

· Om vi vill ha en kvalitativ skola och erfarenheter-

na säger att fristående skolor procentuellt sett sat-

sar mer på lärarlöner och läromedel än de kom-

munala skolorna, behövs då inte friskolor?

Jag vet, herr talman, att det till våren blir en sär-

skild debatt med anledning av regeringens friskole-

proposition, men jag har en fråga som jag skulle vilja

ställa i detta sammanhang - om det nu finns någon

kvar här i kammaren som kan svara på just den frå-

gan: Kommer det en proposition à la Ringholms se-

naste utspel om att sänka arbetsgivaravgiften i kom-

mun och landsting - något som i så fall i allra högsta

grad skulle påverka skolors ekonomi och som, fram-

för allt, skulle innebära en orättvisa mellan skolor?

Ett sådant socialdemokratiskt förslag kommer i

alla fall vi att avvisa. Jag hoppas att skolministern

också har insett situationen - om hon nu menar allvar

med detta med valfrihet och mångfald - och går till-

baka och ger finansministern en rejäl politisk

bakläxa!

Debatten

Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.